samer

samer, etnisk och språklig minoritet i Nordskandinavien och på Kolahalvön, förr på svenska vanligen kallade lappar, på norska

(18 av 127 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Testa NE.se gratis eller Logga in

Kulturhistoria

Arkeologer har belägg för 10 000 år gamla bosättningar i Norrland, men det är svårt att avgöra

(17 av 118 ord)

Nomadsamhället

Det äldre samiska nomadsamhället fick sannolikt sin utformning under medeltidens senare hälft och hade sin högkonjunktur under 1500–1700-talen. Storskalig nomadiserande renskötsel uppstod

(22 av 157 ord)

Bosättningsområden och livnäring

De samiska kulturformerna uppvisar stor variation. Längs den nordnorska kusten har sjösamer varit bofasta inne i fjordarna, där de levde på havsfångst, viss boskapsskötsel och jordbruk, men således inte av renskötsel. Längre ut mot havet bodde norrmän. Nomadiserande samer förekommer däremot än i dag bland Finnmarkens lågfjäll i Norge. De finländska

(51 av 363 ord)

Bostadsformer och bruksföremål

De nomadiserande samernas klassiska bostadsform, kåtan, förekom i olika typer, dels flyttbara, som klykstångskåtan och bågstångskåtan, dels stationära, som de norska samernas gamme och skogssamernas timrade kåta. Det förekom flera slags förrådshus, i södra lappmarkerna bl.a. en matbod på hög mittstolpe, njalla, och i norra

(45 av 316 ord)

Religion

(1 av 1 ord)

Förkristen religion

Vår kunskap om samernas förkristna religion bygger främst på texter av missionärer och präster från ca 1670 till ca 1750 men även på arkeologiskt material (offerplatser, gravar), sakrala ortnamn och senare muntlig tradition. Redan under den katolska tiden på 1000-talet togs initiativ till deras kristnande, en verksamhet som kom att intensifieras under 1500- och 1600-talen. Detta jämte kontakten med andra folk

(61 av 429 ord)

Kristendomen

Under medeltiden nåddes samerna sporadiskt av kristendomen. På ryskt område övergick

(11 av 74 ord)

Administrations- och rättsfrågor

”Finnskatt” och ”finnfärder” omtalas tidigt i berättelser om kontakterna med samerna. Huvudsyftet med kontakterna var att säkra den svenska statens överhöghet och att driva in skatt. Under medeltiden sköttes handeln med samerna och beskattningen av dem av birkarlarna, men kronan övergick under Gustav Vasas tid till att driva in skatten med egna lappfogdar (på 1700-talet ersatta av kronofogdar). Från 1695 var det samebyn som betalade en kollektiv skatt, som man fördelade på de enskilda medlemmarna efter deras olika ekonomiska förutsättningar.

(80 av 660 ord)

Utbildning

Folkundervisningen bland samerna har anor från Vasatiden. Genom Skytteanska skolan i Lycksele (tillkommen 1632) och de fasta skolorna vid lappmarkens huvudkyrkor under 1700-talet grundlades den särskilda ”nomadundervisningen”. Skolorna var ett slags enkla seminarier, eftersom eleverna senare skulle verka som ambulerande lärare, s.k. kateketer, på sina hemorter. Fast och ambulerande undervisning levde under olika

(53 av 374 ord)

Samiska organisationssträvanden

De samiska organisationssträvandena är av ungt datum, om man bortser från de organisationsformer som tidigt fanns i de samiska fångst- och nomadsamhällena. Strax efter 1900 växte de första lokala sameföreningarna fram. Det skedde hos t.ex. sydsamerna som en reaktion mot jordbrukskolonisationen och dess orättvisor, och i Finnmarken som en protest mot förnorskningspolitiken på framför allt skolans område. Tidiga föreningar var den i Seglvik i Kvænangen (Troms og Finnmark fylke) 1903 och Vilhelmina–Åsele sameförening 1904. En av pionjärerna för att samerna

(80 av 583 ord)

Samiska institutioner

Sedan 1970-talet har samerna framträtt med en ökad etnisk självkänsla som bl.a. tagit sig uttryck i en strävan att skapa egna institutioner. Denna strävan har underlättats av en parallell

(29 av 204 ord)

Samesamhället i dag

I dag är den samiska befolkningen i hög grad integrerad i majoritetssamhället. Mycket av det särpräglade i samekulturen, som tidigare var knutet till gamla näringsformer, försvann med en ny tids ekonomiska och sociala förändringar. Omläggning av livsstil, språkbyte och förvärvsarbete i det icke-samiska samhället har på sina håll också försvagat den samiska identitetskänslan, alla andra positiva trender till trots. Trots att samerna 1977 erkändes som ett urfolk

(67 av 476 ord)

Information om artikeln

Medverkande

  • Håkan Rydving
  • Lars Thomasson
  • Per Beskow
  • Peter Sköld
  • Phebe Fjellström

Litteraturanvisning

Kulturhistoria:
A. Amft, Sápmi i förändringens tid: En studie i svenska samers levnadsvillkor under 1900-talet ur ett genus- och etnicitetsperspektiv (2:a upplagan 2003);
P. Fjellström, Samernas samhälle i tradition och nutid (2:a upplagan 1986);
S.-D. Hedman, Boplatser och offerplatser: Ekonomisk strategi och boplatsmönster bland skogssamer 700–1600 AD (2003);
V.-P. Lehtola, The Sámi People: Traditions in Transition (2002);
C. Åhrén, Är jag en riktig same?: En etnologisk studie av unga samers identitetsarbete (2008).
Religion:
Förkristen religion: T. Ahlbäck (utgivare), Saami Religion (engelska, 1987);
L. Bäckman & Å. Hultkrantz (utgivare), Saami Pre-Christian Religion (1985);
H. Mebius, Bissie: Studier i samisk religionshistoria (2003);
H. Rydving, Samisk religionshistorisk bibliografi (1993).
Administrations- och rättsfrågor:
Samernas sedvanemarker: Betänkande av Gränsdragningskommissionen för renskötselområdet, SOU 2006:14;
L. Lundmark, Stulet land: Svensk makt på samisk mark (2008);
L. Lundmark & L. Rumar, Mark och rätt i Sameland (2008);
U. Mörkenstam, Om ”Lapparnes privilegier”: Föreställningar om samiskhet i svensk samepolitik 1883–1997 (1999);
Å. Nordin, Renskötseln är mitt liv: Analys av den samiska renskötselns ekonomiska anpassning (2007);
I. Ruong, Samerna i historien och nutiden (4:e upplagan 1982);
R. Sjölin, En studie i ickemakt: Samer och samefrågor i svensk politik (2002).
Utbildning:
D. Sjögren, Den säkra zonen: Motiv, åtgärdsförslag och verksamhet i den särskiljande utbildningspolitiken för inhemska minoriteter 1913–1962 (2010);
M. Svonni, ”Skolor och språkundervisning för en inhemsk minoritet – samerna”, i K. Hyltenstam (utgivare), Tvåspråkighet med förhinder? Invandrar- och minoritetsundervisning i Sverige (1996).
Samiska organisationssträvanden:
P. Lantto, Att göra sin stämma hörd: Svenska samernas riksförbund, samerörelsen och svensk samepolitik 1950–1962 (2003);
P. Lantto, Tiden börjar på nytt: En analys av samernas etnopolitiska mobilisering i Sverige 1900–1950 (2000).
Samesamhället i dag:
S. Hassler; The Health Condition in the Sami Population of Sweden, 1961–2002: Causes of Death and Incidences of Cancer and Cardiovascular Diseases (2005).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, samer. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/samer