Stockholms Banco utfärdade så kallade kreditivsedlar (förtroendesedlar) till dem som deponerade de tunga och svårhanterliga plåtmynten i banken. Sedlarna var utgivna i daler kopparmynt (KM). De sjönk dock i värde, och i praktiken gick banken i konkurs 1664 (formellt 1668). 1666 byttes sedlarna ut till daler silvermynt (SM) och i fasta valörer 100, 50, 25 och 10 daler SM.

1701 fick den 1668 grundade Riksens Ständers Bank, nuvarande Riksbanken, rätt att ge ut sedlar på valfritt belopp, dock

(78 av 551 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Bertel Tingström
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Svensk sedelhistoria. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sedel/svensk-sedelhistoria