Spaʹnien, stat i sydvästra Europa; 504 782 km2, 48,3 miljoner invånare (2023). Spanien omfattar Pyreneiska

(15 av 93 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Inledning

Spaniens centrala delar utgörs av vidsträckta platåer. Gränsområdet till platåerna är på flera håll höga och bergiga. Landet ligger inom den varmtempererade klimatzonen men

(24 av 168 ord)

Administrativ indelning

Landet är indelat i 17 autonoma regioner, med varierande grad av

(11 av 29 ord)

Natur

(Se även Balearerna och Kanarieöarna.)

(5 av 5 ord)

Terrängformer och berggrund

Spanien upptar större delen av Pyreneiska halvön. Den centrala delen av landet utgörs av vidsträckta platåer, den s.k. mesetan, med en medelhöjd av ca 600 m ö.h. Det stora centrala platålandet delas i två delar genom Kastilianska skiljebergen, en lång bergsrygg som löper i östnordöst–västsydväst väster och norr om Madrid med bl.a. de horstartade höjderna (se horst

(57 av 397 ord)

Klimat

Spanien ligger inom den varmtempererade klimatzonen men är utsatt för såväl svala, fuktiga luftmassor från Nordatlanten som torra, varma från Nordafrika. Klimatologiskt kan landet delas in i tre regioner på Pyreneiska halvön, samt Kanarieöarna (se Kanarieöarna: Natur).

Kusttrakterna i norr och väster har

(43 av 302 ord)

Växt- och djurliv

Spanien uppvisar en stor rikedom av olika naturtyper. Landet domineras av berg, högslätter och en lång (7 268 km) kust. I nordväst stupar bergen direkt ned i Atlanten och skapar en dramatisk kust. De snöklädda Pyrenéerna avgränsar landet mot norr och Frankrike. De södra och östra delarna av Spanien åtnjuter ett behagligt medelhavsklimat. I inlandet är vintrarna kyliga och somrarna heta. Ögruppen Balearerna i västra Medelhavet och Kanarieöarna i Atlanten bidrar med många naturtyper unika för Spanien.

Picos de Europa i

(81 av 628 ord)

Naturskydd

Spanien har 16 nationalparker (2020) på fastlandet och Balearerna, bland annat

(11 av 77 ord)

Befolkning

Landets befolkning är ojämnt fördelad. Stora befolkningskoncentrationer finns i kustzonerna vid Medelhavet och Biscayabukten, längs Ebrodalen och i huvudstaden Madrid. Bergstrakterna och större delen av högplatån är mycket glest befolkade.

(30 av 213 ord)

Språk

Officiellt språk för hela landet är spanska. I flera av de autonoma

(12 av 59 ord)

Religion

Om urbefolkningens religion är föga känt. Nya religiösa impulser tillfördes genom kelterna och romarna. Visigoterna införde den arianska formen av kristendom; först genom synoden i Toledo (586) övergick Spanien till den katolska kyrkan. Genom den arabiska erövringen på 700-talet kom södra och mellersta Spanien att höra till den islamiska världen. I det moriska

(53 av 376 ord)

Utbildning

Bortsett från en progressiv period före Francoregimen präglades utbildningsväsendet i Spanien fram till 1970-talet av stark konservatism och centralisering utan större hänsyn till etniska skillnader. Behovet av en modernisering av ekonomin i stort framtvingade dock 1970 en reform (LGE), som breddade utbildningsmöjligheterna. Efter 8-årig grundskola följde antingen en 3-årig sekundärskola (BUP),

(51 av 361 ord)

Sociala förhållanden

Folkhälsan är på det hela taget god. Hälsovårdens resurser är dock ojämnt fördelade. Trots att läkartätheten är hög har man inte utrotat vissa sjukdomar, t.ex. tuberkulos. Levnadsstandarden har stigit. Samtidigt har de fattiga, som utgör en knapp femtedel av befolkningen, inte blivit

(42 av 294 ord)

Mynt

Åren 1870–2002 var Spaniens myntsystem 1 peseta = 100 centimos. Den 1 januari

(13 av 44 ord)

Näringsliv och ekonomi

Spanien har på tämligen kort tid förvandlats från ett utpräglat jordbruksland till ett industri- och tjänsteland. Det är sedan 1986 medlem i EU, vilket på många sätt påverkat och påverkar näringsliv och ekonomi. Bidrag från EU:s strukturfonder m.m. påskyndade behövliga omstruktureringar och möjliggjorde stora förbättringar av landets infrastruktur. EU-inträdet följdes

(50 av 353 ord)

Jordbruk

Det spanska jordbruket förändrades under slutet av 1900-talet, men de naturliga förutsättningarna med delvis dåliga jordar och torrt klimat och den befintliga ägostrukturen har bromsat upp en ännu kraftigare förändring. Norra och nordvästra Spanien kännetecknas av stor ägosplittring och mycket små gårdar (minifundios), medan det söder om Tajofloden

(48 av 337 ord)

Skogsbruk

Ca 1/3 av landets totalareal klassificeras som skogsmark, men liksom i övriga

(12 av 85 ord)

Fiske

Spanien har EU:s största fiskeflotta och spanjorerna konsumerar näst mest fisk i världen efter japanerna. Spanien är en av Europas

(20 av 138 ord)

Råvarutillgångar

Under tusentals år har metallutvinning varit viktig för utvecklingen i området, inte minst under romartiden, och tillgångarna på mineral och kol har i sen

(24 av 168 ord)

Energiförsörjning

Kärnkraften är Spaniens viktigaste inhemska energikälla och utgör nästan hälften av denna energitillförsel. Därefter följer biobränslen, vind- och solenergi, kol, samt vattenkraft. Av det totala energibehovet produceras

(27 av 186 ord)

Industri

Spanien utvecklades under senare delen av 1900-talet till en av västvärldens stora industrinationer. Huvuddragen i det historiska lokaliseringsmönstret finns dock kvar. Katalonien har sedan 1700-talet varit ett av den spanska industrins kärnområden, framför allt genom sin stora textilindustri. Järn- och stålindustrin, senare också annan tung industri, har varit koncentrerad till norra Spanien, främst till Baskien och

(56 av 396 ord)

Utrikeshandel

Landets handelsbalans var länge negativ. Tidigare gjorde de stora turistinkomsterna samt transfereringar från spanska

(14 av 95 ord)

Turism

Med drygt 60 miljoner inresande turister 2013 är Spanien världens näst största turistland efter Frankrike. Under nästan hela 1900-talets första hälft låg besökstalet på 250 000 per år och först 1950 uppnåddes en miljon besökare. I och med den spanska valutans stabilisering 1959 och charterturismens utveckling strax därpå uppgick besökstalen 1965 till 14 miljoner, 1973 till 28

(57 av 399 ord)

Transporter

Det spanska transportnätet har byggts upp med Madrid som centrum. Stora och kostsamma utbyggnader har genomförts för att förbättra

(19 av 131 ord)

Massmedier

Under Francodiktaturen (1939–75) var statens kontroll över medierna mycket hård. När Spanien blev en demokrati startades ett stort antal nya företag inom

(22 av 154 ord)

Internet och mobiltelefoni

Drygt 90 procent av befolkningen har tillgång till internet, men användningen ökar snabbt

(13 av 84 ord)

TV och radio

Radio, som etablerades privat 1925 i Madrid, blev rikstäckande under inbördeskriget och sedan statligt. TV startades av staten 1956 och blev rikstäckande 1962. Det statliga bolaget Radiotelevisión Española

(28 av 196 ord)

Dagspress och magasin

Tidningsläsandet i Spanien är lågt; färre än 40 procent läser en daglig tidning, vilket är hälften jämfört med Sverige. TV och radio är de främsta nyhetsförmedlarna

(26 av 177 ord)

Nyhetsbyråer

Agencia EFE, grundad 1939, är en av världen största nyhetsbyråer med

(11 av 63 ord)

Bok- och förlagsväsen

Som det första bevarade tryckalstret på spanska betraktas ”Les obres o trobes dauall scrites les quals tracten dela sacratissima verge María” (’Verk och sånger tillägnade jungfru Maria’), utfört av tyska boktryckare i Valencia 1474. Kända tryck från 1500-talet är bl.a. polyglottbibeln (1517). Georg Coci (död 1547), boktryckare i Zaragoza 1506–37, var den som mest bidrog till boktryckarkonstens utveckling i Spanien.

Under 1700-talet förbättrades tryckerierna ytterligare; Joaquín

(66 av 468 ord)

Statsskick och politik

(1 av 1 ord)

Statsskick

Enligt författningen, som godkändes i en folkomröstning 1978, är Spanien en ärftlig monarki med kungen som

(16 av 113 ord)

Politiska partier

De största politiska partierna i Spanien är Partido Socialista Obrero Español (PSOE, 'Spanska socialistpartiet') och Partido Popular (PP; 'Folkpartiet'), som är ett mitten–högerparti. Vänsteroppositionen utgörs främst av Izquierda Unida (IU; 'Förenade vänstern'), i vilken bland

(35 av 250 ord)

Politik

PSOE innehade regeringsmakten 1982–96 under ledning av Felipe González. Han bidrog i hög utsträckning till att förnya partiet, som drogs åt mitten och övergav flera gamla socialistiska dogmer. PP kom till makten 1996 efter att PSOE drabbats av en rad skandaler, vilka ledde till att många medelklassväljare lade sin röst på andra partier. PP:s ledare José María Aznar bildade regering med stöd av CiU, PNV och CC. I valet 2000 fick PP egen majoritet i kongressen.

Valet 2004 ägde rum

(80 av 675 ord)

Baskien och Katalonien

I skarp kontrast till det centraliserade systemet under Franco har Spanien, framför allt under ledning av socialisterna, genomdrivit en decentralisering som medfört ökade befogenheter för de autonoma regionerna. Längst har denna process gått i Baskien och Katalonien, som också är två av Spaniens rikaste regioner.

Ett större problem var länge den baskiska separatistorganisationen ETA, som enligt officiella siffror svarade

(59 av 408 ord)

Rättsväsen

Rättsordningen i Spanien är i huvudsak kodifierad, med bl.a. civillag, handelslag,

(11 av 60 ord)

Mänskliga rättigheter

Spanien drabbades hårt av den ekonomiska krisen 2008–09. En redan utsatt ekonomi blev än värre och i ett försök att återupprätta förtroendet för den spanska ekonomin infördes stränga

(28 av 196 ord)

Försvar

Den spanska säkerhets- och försvarspolitiken vilar på medlemskap i FN, NATO och EU. Terrorism, konflikter i Mellanöstern, norra Afrika och söder om Sahara samt migrantströmmar dominerar landets säkerhetspolitik. Spanien är aktiv i utvecklingen av EU:s gemensamma gräns- och kustbevakning och i det operativa samarbetet inom europeiska unionens gränskontrollmyndighet för de yttre gränserna: Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån Frontex.

Spanien bidrar regelbundet

(60 av 427 ord)

Litteratur

De första bevarade litterära verken på kastilianska, dvs. spanska i kärnlandet Kastilien, är från 1100-talet. Viktigast är de episka hyllningsdikterna till krigshjälten Cid, ”Poema de mío Cid” och ”Cantar de Rodrigo”. Alfons X:s (den vises) regeringstid 1252–84 var gynnsam för litteratur och vetenskap, och en fruktbar symbios mellan arabisk, judisk och kristen kultur växte fram. Gonzalo de Berceo, den förste kastilianske poet man känner namnet på, skrev berättande dikter med religiösa motiv. Under 1300-talet inleddes riddarromanens blomstring med ”Amadís de

(80 av 1400 ord)

Drama och teater

Det spanska dramat har religiöst ursprung, även om det under medeltiden också förekom världslig teater. Juan­ del Encina, ”den spanska teaterns fader”, skrev vid 1500-talets början religiösa skådespel men frigjorde också dramatiken från de kyrkliga banden. Lope

(37 av 262 ord)

Film

Redan 1897 gjorde Fructuós Gelabert (1874–1955) den första spanska filmen, en kort spelfilm, som följdes av en rad dokumentärer. Under 1910-talet var Barcelona produktionscentrum, men sedan 1920-talet har Madrid varit filmindustrins hjärta.

En censurmyndighet inrättades 1913. Denna förbjöd 1932 visningen av Luis Buñuels dokumentär ”Las Hurdes – Land utan bröd” på grund av den dystra bild filmen gav av den avsides liggande regionen. Efter inbördeskriget skärpte

(66 av 471 ord)

Konst

Iberernas konst var besläktad med medelhavskulturernas konst. Deras mest kända konstverk är skulpturen ”Damen från Elche”, från 200-talet f.Kr. (Prado, Madrid). Romarna utvecklade inte bildkonsten i Spanien i nämnvärd grad, men efterlämnade en del monumentala byggnadsverk. Visigoterna, som dominerade i Spanien 400–700 e.Kr., briljerade i smyckekonsten och tillverkade praktfulla votivkronor. Arabernas erövring av en stor del av dagens Spanien och Portugal på 700-talet inledde en ny era, som skulle vara fram till 1400-talet. I södra Spanien blomstrade särskilt den arabiska

(80 av 625 ord)

Konsthantverk

Det arabisk-moriska inflytande som spanskt konsthantverk stod under fram till slutet av 1400-talet, gjorde sig starkt gällande i renässansens mudéjarstil. Samtidigt som möblernas form och konstruktion

(26 av 180 ord)

Arkitektur

Antiken efterlämnade i Spanien storslagna monument, däribland den romerska akvedukten i Segovia och teatrarna i Mérida. Den västgotiska perioden avsatte märkliga kyrkor i nordvästra Spanien, bl.a. San Pedro de la Nave nära Zamora. Från den arabiska tiden kvarstår mäktiga byggnadsverk som moskén i Córdoba, Alcázar i Sevilla och Alhambra i Granada. I den mozarabiska arkitekturen förenas kristen kult med arabiskt formspråk, som i San Miguel de Escalada

(67 av 475 ord)

Musik

(1 av 1 ord)

Folkmusik och klassisk musik

Folk- och konstmusiken i Spanien har sitt ursprung i tidiga feniciska, karthagiska, grekiska och romerska koloniseringar och i den långa arabiska erövringen. De första uppgifterna om musik i Spanien, från 500-talet, rör den västgotiska liturgins musik, efter den arabiska invasionen benämnd mozarabisk sång. På 800-talet trängde den gregorianska sången in via Katalonien.

Från 1100-talet fick den profana musiken ökad betydelse genom de provensalska trubadurernas inflytande och gynnades på 1200-talet

(69 av 489 ord)

Populärmusik

Under Francoregimen stod kulturen och därmed också populärmusiken under censur. De nationalistiska ambitionerna gjorde att musikformer som flamenco befrämjades, medan musiktraditioner som inte ansågs vara spanska undertrycktes eller förbjöds. Trots detta hade den brittiska och amerikanska pop som nådde Spanien stor inverkan på såväl lyssnare som musiker, exempelvis bandet Los Brincos (bildat 1964) som ofta kallats ”Spaniens Beatles”. Flera popband översatte hitlåtar från engelska till spanska, och på 1960-talet slog den från Frankrike hämtade popgenren ye-yé (efter engelska ”yeah-yeah”) igenom

(80 av 592 ord)

Dans

Spanien har varit omtalat för sin rika danskultur åtminstone sedan första århundradet e.Kr., då den romerske skalden Martialis skrev om de berömda danserskorna från Cádiz. Under medeltid, renässans och barock

(30 av 213 ord)

Folkkultur

Spanien är ett av Europas bergigaste länder, och de i äldre tid svårforcerade bergskedjorna har bidragit till uppkomsten av en rad regionala kulturformer, mellan vilka inte minst språken eller dialekterna blivit viktiga åtskiljande faktorer. Särskilt stor betydelse som kulturell vattendelare fick tidigt Pyrenéerna, som i flera avseenden avskärmade Iberiska halvön från resten av Västeuropa och starkt bidrog till att den spanska

(61 av 431 ord)

Mat och vin

För Spaniens mattraditioner och vinframställning, se spansk mat respektive spanska viner

(11 av 11 ord)

Förhistoria

Boplatser från äldre stenåldern, paleolitikum, har påträffats på flodterrasser och i grottor; bland de senare har över 40 stycken bevarad dekor. Den mest kända bemålade grottan är Altamira, med polykroma bilder av bison, häst m.m. från företrädesvis magdalénien (ca 16 000–10 000 f.Kr.). Från den följande perioden, mesolitikum, är i

(50 av 342 ord)

Historia

(1 av 1 ord)

Karthago och Rom

Karthagos inflytande varade till 206 f.Kr., då Rom under andra puniska kriget

(12 av 84 ord)

Tidig medeltid

Pyreneiska halvön drogs in i folkvandringstiden 409 när sveberalaner och vandaler trängde ned norrifrån. År 411 delade de halvön mellan sig, varvid särskilt alanerna fick stora områden. Romarna behöll dock en tid kontrollen över Hispania Tarraconensis i nordöst. I nya krig 416–418 besegrades alanerna och vandalerna av visigoterna

(49 av 354 ord)

Hög- och senmedeltid

På 1000-talet uppnåddes stora framgångar i reconquistan, men 1086 besegrades de kristna av de strängt muslimska almoraviderna från Nordafrika, vilka enade al-Andalus. En muslimsk splittringstid ledde vid mitten av 1100-talet till förnyad kristen expansion, som hejdades av en ny nordafrikansk dynasti, almohaderna

(42 av 293 ord)

Stormaktstiden (1479–1714)

År 1479 förenades de aragoniska och kastilianska kronorna genom en äktenskapsallians. Ferdinand II av Aragonien och Isabella I av Kastilien, de så kallade ”katolska kungarna”, byggde upp en av Europas starkaste stater, där Kastilien kom att spela en dominerande roll. En kunglig byråkratisk administration skapades, och adeln förlorade mycket av sin politiska makt (men behöll sin ekonomiska dominans). Även kyrkan inordnades under staten, och inkvisitionen blev ett viktigt kungligt maktmedel. Regimen fick folkligt stöd på grund av sin förföljelse

(79 av 554 ord)

Spanien under Bourbon och Bonaparte (1714–1814)

Två centrala mål för de spanska bourbonerna under 1700-talet var att återta vad man förlorat i Utrecht och att verka för landets utveckling i den upplysta despotismens anda. Vad den första målsättningen beträffar rönte man några begränsade framgångar tack

(39 av 275 ord)

Från restauration till republik (1814–74)

Ferdinand VII:s regeringstid inledde en period präglad av strider mellan liberaler och absolutister. Det var också då de för Spaniens moderna historia karakteristiska militära interventionerna (pronunciamientos) blev vanliga. Ett militärt uppror 1820 tvingade den reaktionäre Ferdinand att avlägga ed på 1812 års författning, som han hade suspenderat vid sitt makttillträde. Han kunde dock återställa enväldet redan 1823 efter en fransk

(60 av 432 ord)

Restaurationstiden (1874–1931)

Efter ett par militärkupper 1874 utropades Isabellas son Alfons XII till kung. Carlisterna kuvades definitivt 1876, och fred kunde efter det kubanska upproret slutas 1878 med de kubanska rebellerna. Den uppnådda politiska stabiliteten säkrades med 1876 års författning, som siktade till att överbrygga de konstitutionella konflikterna mellan moderados och progresistas, snart omdöpta till konservativa och liberaler. Restaurationstidens förgrundsgestalt var den konservative Antonio Cánovas del Castillo. Den inre freden och de gynnsamma konjunkturerna inverkade positivt på näringslivet, som utvecklades hastigt

(79 av 560 ord)

Andra republiken och inbördeskriget (1931–39)

En vänsterdominerad konstituerande församling antog 1931 en demokratisk men även antiklerikal författning. Till republikens president valdes Niceto Alcalá Zamora; regeringschef blev den radikale borgerlige politikern Manuel Azaña. I en situation präglad av ekonomisk stagnation och

(35 av 250 ord)

Francodiktaturen (1939–75)

Efter Francos maktövertagande styrdes Spanien av en diktatorisk regim med fascistiska drag. Trots sympatierna för axelmakterna deltog landet inte i andra världskriget. När krigslyckan vände till de allierades fördel började Franco förse sin regim med en konstitutionell ram; bland annat återupplivades

(41 av 288 ord)

Spanien sedan 1975

Efter Francos död 1975 blev Juan Carlos I kung. Sommaren 1976 fick regeringschefen Carlos Àrias Navarro (1908–89) träda tillbaka för Adolfo Suárez. Denne grep sig omedelbart an uppgiften att återföra Spanien till demokrati. I november 1976 antog cortes en lag som avskaffade Francoregimens viktigaste institutioner och utlyste allmänna val. Suárez tillmötesgick den demokratiska oppositionens krav på politisk frihet och amnesti, och denna gick slutligen med på att delta i valet. Det nya cortes antog i november 1978 en demokratisk och

(80 av 786 ord)

Medverkande

  • Anders Jönsson
  • Anna Karin Ståhle-Varney
  • Arne Jakobsson
  • Berta Stjernquist
  • Britt Tunander
  • Claes-Adam Wachtmeister
  • Dick Harrison
  • Frans af Schmidt
  • Göran Andersson
  • Håkan Attius
  • Ingmar Söhrman
  • Jakob Lewander
  • Jan von Konow
  • Jan-Öjvind Swahn
  • Jessica Christoffersen
  • Johan Warell
  • Jonas Gruvö
  • Karin Winter
  • Kjell A. Johansson
  • Lars Fant
  • Lars Åhlander
  • Lena Karlsson
  • Magnus Sylvén
  • Michael Bogdan
  • Michael Tapper
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Pau Puig i Scotoni
  • Pedro da Cruz
  • Per Beskow
  • Per Söderberg
  • Peter A. Sjögren
  • Ragnar Hall
  • Sanna Trygg
  • Sven Behrens
  • Tommy Åkesson
  • Torsten Husén
  • Ulf Arvidsson

Litteraturanvisning

Växt- och djurliv:
E. de Juana (utgivare), Where to Watch Birds in Spain (1994);
O. Polunin & B.E. Smythies, Flowers of South-West Europe, a Field Guide (2:a upplagan 1988);
Eric Robins, Spain’s Wildlife (1989).
Utbildning:
J.M. McNair, Education for a Changing Spain (1984).
Massmedier:
L. Díaz, La radio en España 1923–1993 (1992);
K. Maxwell, The Press and the Rebirth of Iberian Democrazy (1983);
Paul Julian Smith, Television in Spain: From Franco to Almodóvar (2006).
Bok- och förlagsväsen:
P. Bahigas, El libro español (1962);
S. Taubert (utgivare), The Book Trade of the World 1: Europe and International Section (1972).
Litteratur:
Kjell A. Johansson, Spansk och katalansk prosa under diktatur och demokrati (1993);
M. Pastor-López, Modern spansk litteratur (1960).
Drama och teater:
G. Torrente Ballester, Teatro español contemporáneo (2:a upplagan 1968);
Edward M. Wilson & D. Moir, The Golden Age: Drama 1492–1700 (1971).
Film:
V. Higginbotham, Spanish Film under Franco (1987);
J. Hopewell, Out of the Past: Spanish Cinema after Franco (1986);
Ronald Schwartz, Spanish Film Directors (1950–1985) (1986);
Ann Davies (utgivare), Spain on Screen: Developments in Contemporary Spanish Cinema (2011).
Konst:
G. Kubler, Art and Architechture in Spain and Portugal and their American Dominions 1500 to 1800 (1959);
B. Särnstedt, Spansk egen-art (23 aktuella konstnärer i svenskt urval), utst.kat. Liljevalchs konsthall (1983).
Musik:
Gilbert Chase, The Music of Spain (2:a upplagan 1959);
P. López de Osaba (utgivare), Historia de la música española 1–7 (1983–85).
Folkkultur:
J.C. Baroja, Los pueblos de Es­paña 1: Ensayo de etnología (1946);
F. Carreras y Candi, Folklore y costumbres de España 1–3 (1931–33;
faksimiluppl. 1988).
Förhistoria:
A. Arribas, The Iberians (1964);
Richard Harrison, Spain at the Dawn of History (1988);
Patricia Phillips, Early Farmers of West Mediterranean Europe (1975);
H. Schubart, Die Kultur der Bronzezeit im Südwesten der iberischen Halbinsel (1975).
Historia:
S. Balfour & P. Preston (utgivare), Spain and the Great Powers in the Twentieth Century (1999);
G. Brenan, The Spanish Labyrinth (1960);
R. Carr, Modern Spain 1875–1980 (1980);
R. Carr & J.F. Fusi, Spain: Dictatorship to Democracy (1970);
Roger Collins, Early Medieval Spain (1983);
D. Conversi, The Basques, the Catalans and Spain: Alternative Routes to Nationalist Mobilisation (1997);
John H. Elliott, Imperial Spain: 1469–1716 (2:a upplagan 1990);
R.J. Harrison & David Corkill, Spain: A Modern European Economy (2004);
H. Kamen, Philip of Spain (1997);
S.J. Keay, Roman Spain (1988);
A. MacKay, Spain in the Middle Ages (1977);
V.B. Mann m.fl. (utgivare), Convivencia: Jews, Muslims, and Christians in Medieval Spain (1992);
W. Montgomery Watt, Pierre Chachia, A History of Islamic Spain (2011);
P. Preston, A Concise History of the Spanish Civil War (1996);
P. Preston, Franco: A Biography (1993);
F.J. Romero-Salvadó, Twentieth-Century Spain (1999);
N. Shachar, Den gåtfulla passionen: Essäer om den spanska världen (2:a upplagan 1998);
E. Wretman & S.I. Olofsson, Spaniens historia (3:e upplagan 1969).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Spanien. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/spanien