(1 av 1 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Karthago och Rom

Karthagos inflytande varade till 206 f.Kr., då Rom under andra puniska kriget

(12 av 82 ord)

Tidig medeltid

Pyreneiska halvön drogs in i folkvandringstiden 409 när sveber, alaner och vandaler trängde ned norrifrån. År 411 delade de halvön mellan sig, varvid särskilt alanerna fick stora områden. Romarna behöll dock en tid kontrollen över Hispania Tarraconensis i nordöst. I nya krig 416–418 besegrades alanerna och vandalerna av visigoterna, och

(50 av 352 ord)

Hög- och senmedeltid

På 1000-talet uppnåddes stora framgångar i reconquistan, men 1086 besegrades de kristna av de strängt muslimska almoraviderna från Nordafrika, vilka enade al-Andalus. En muslimsk splittringstid ledde vid mitten av 1100-talet till förnyad kristen expansion, som hejdades av en ny nordafrikansk dynasti,

(41 av 292 ord)

Stormaktstiden (1479–1714)

År 1479 förenades de aragoniska och kastilianska kronorna genom en äktenskapsallians. Ferdinand II av Aragonien och Isabella I av Kastilien, de s.k. ”katolska kungarna”, byggde upp en av Europas starkaste stater, där Kastilien kom att spela en dominerande roll. En kunglig byråkratisk administration skapades, och adeln förlorade mycket av sin politiska makt (men behöll sin ekonomiska dominans). Även kyrkan inordnades under staten, och inkvisitionen blev ett viktigt kungligt maktmedel. Regimen fick folkligt stöd på grund

(74 av 525 ord)

Spanien under Bourbon och Bonaparte (1714–1814)

Två centrala mål för de spanska bourbonerna under 1700-talet var att återta vad man förlorat i Utrecht och att verka för landets utveckling i den upplysta despotismens anda. Vad den första målsättningen beträffar rönte man några

(36 av 252 ord)

Från restauration till republik (1814–74)

Ferdinand VII:s regeringstid inledde en period präglad av strider mellan liberaler och absolutister. Det var också då de för Spaniens moderna historia karakteristiska militära interventionerna (pronunciamientos) blev vanliga. Ett militärt uppror 1820 tvingade den reaktionäre Ferdinand att avlägga ed på 1812 års författning, som han hade suspenderat vid sitt makttillträde. Han kunde dock återställa enväldet redan 1823 efter en

(59 av 428 ord)

Restaurationstiden (1874–1931)

Efter ett par militärkupper 1874 utropades Isabellas son Alfons XII till kung. Carlisterna kuvades definitivt 1876, och fred kunde efter det kubanska upproret slutas 1878 med de kubanska rebellerna. Den uppnådda politiska stabiliteten säkrades med 1876 års författning, som siktade till att överbrygga de konstitutionella konflikterna mellan moderados och progresistas, snart omdöpta till konservativa och liberaler. Restaurationstidens förgrundsgestalt var den konservative Antonio Cánovas del Castillo. Den inre freden och de gynnsamma konjunkturerna inverkade positivt på näringslivet, som utvecklades hastigt

(79 av 558 ord)

Andra republiken och inbördeskriget (1931–39)

En vänsterdominerad konstituerande församling antog 1931 en demokratisk men även antiklerikal författning. Till republikens president valdes Alcalá Zamora; regeringschef blev den radikale borgerlige politikern Manuel Azaña. I en situation präglad av ekonomisk stagnation

(33 av 235 ord)

Francodiktaturen (1939–75)

Efter Francos maktövertagande styrdes Spanien av en diktatorisk regim med fascistiska drag. Trots sympatierna för axelmakterna deltog landet inte i andra världskriget. När krigslyckan vände till de allierades fördel började Franco förse sin regim med en konstitutionell

(37 av 260 ord)

Spanien sedan 1975

Efter Francos död 1975 blev Juan Carlos I kung. Sommaren 1976 fick regeringschefen Àrias Navarro träda tillbaka för Adolfo Suárez. Denne grep sig omedelbart an uppgiften att återföra Spanien till demokrati. I november 1976 antog cortes en lag som avskaffade Francoregimens viktigaste institutioner och utlyste allmänna val. Suárez tillmötesgick den demokratiska oppositionens krav på politisk frihet och amnesti, och denna gick slutligen med på att delta i valet. Det nya cortes antog i november 1978 en demokratisk och decentralistisk författning.

I

(80 av 674 ord)

Medverkande

  • Berta Stjernquist
  • Dick Harrison
  • Frans af Schmidt
  • Pau Puig i Scotoni
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Historia. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/spanien/historia