(1 av 1 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Statsskick

Enligt författningen, som godkändes i en folkomröstning 1978, är Spanien en ärftlig monarki med kungen som

(16 av 113 ord)

Politiska partier

De största politiska partierna i Spanien är Partido Socialista Obrero Español (PSOE, 'Spanska socialistpartiet') och Partido Popular (PP; 'Folkpartiet'), som är ett mitten–högerparti. Vänsteroppositionen utgörs främst av Izquierda Unida (IU; 'Förenade vänstern'), i vilken bland

(35 av 250 ord)

Politik

PSOE innehade regeringsmakten 1982–96 under ledning av Felipe González. Han bidrog i hög utsträckning till att förnya partiet, som drogs åt mitten och övergav flera gamla socialistiska dogmer. PP kom till makten 1996 efter att PSOE drabbats av en rad skandaler, vilka ledde till att många medelklassväljare lade sin röst på andra partier. PP:s ledare José María Aznar bildade regering med stöd av CiU, PNV och CC. I valet 2000 fick PP egen majoritet i kongressen.

Valet 2004 ägde rum

(80 av 675 ord)

Baskien och Katalonien

I skarp kontrast till det centraliserade systemet under Franco har Spanien, framför allt under ledning av socialisterna, genomdrivit en decentralisering som medfört ökade befogenheter för de autonoma regionerna. Längst har denna process gått i Baskien och Katalonien, som också är två av Spaniens rikaste regioner.

Ett större problem var länge den baskiska separatistorganisationen ETA, som enligt officiella siffror svarade

(59 av 408 ord)

Medverkande

  • Claes-Adam Wachtmeister
  • Frans af Schmidt
  • Jakob Lewander
  • Sanna Trygg
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Statsskick och politik. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/spanien/statsskick-och-politik