stamcell, omogen cell som genom delningar ger upphov till mer mogna (mer differentierade) celler samt till fler stamceller, så att antalet stamceller i organismen bibehålls. Stamceller är av central betydelse för flera grundläggande processer hos multicellulära organismer: embryo- och fosterutveckling, tillväxt hos unga individer och hos den vuxna individen regeneration, det vill säga nybildning av celler som har begränsad livslängd eller har förlorats genom skada.

Den befruktade äggcellen kan betraktas som organismens ”urstamcell”, eftersom den är ursprunget till den fullt

(80 av 616 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Embryonala stamceller (ES-celler) från däggdjur och människa

Ett väsentligt framsteg i stamcellsforskningen gjordes 1981 då den brittiske forskaren Martin J. Evans (Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 2007) påvisade och odlade normala pluripotenta embryonala stamceller från möss. Cellerna hämtades från den så kallade inre cellmassan, som innehåller de celler som skall

(43 av 303 ord)

Inducerat pluripotenta stamceller (iPS-celler)

Ännu ett väsentligt framsteg i stamcellsforskningen gjordes 2006, då den japanske forskaren Shinya Yamanaka (Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 2012) rapporterade att man enkelt kan framställa pluripotenta stamceller

(28 av 198 ord)

Stamceller inom sjukdomsbehandling

Transplantation av benmärg är en etablerad behandlingsform vid vissa svåra blod- och benmärgssjukdomar. Det är benmärgens multipotenta hematopoetiska stamceller som svarar för behandlingseffekten. Alternativt kan stamceller tillvaratas genom anrikning av de få celler som finns i perifert blod, och ännu ett alternativ är navelsträngsblod som är rikt på stamceller. Autolog stamcellstransplantation innebär att

(53 av 373 ord)

Svensk stamcellsforskning

Ett antal mänskliga embryonala stamcellslinjer har etablerats vid svenska forskningslaboratorier. Man har med vederbörliga tillstånd använt befruktade ägg som blivit över efter genomförd

(23 av 162 ord)

Medverkande

  • Jörgen Malmquist
  • Malin Parmar

Litteraturanvisning

H. Brändén, Genteknik, kloning och stamceller ( 2004);
G. Leander (utgivare), Livets urcell. Fem forskares syn på stamcellsforskning ( 2002);
A. Polgren, Stamceller: Kroppens framtida reservdelar?, Forskning & Framsteg 2001;
M. Starendal (utgivare), Människa eller material?: Fem forskares syn på stamcellsforskning ( 2003);
P. Sylwan, Tvillingen i frysen, Kungliga Vetenskapsakademien om stamcellsforskning och kloning ( 2002).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, stamcell. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/stamcell