Storbritannien uppstod 1707 då Skottland ingick union med England och Wales, och United Kingdom of Great Britain and Ireland bildades 1801, ändrat 1922, då Irland delades, till United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland. Alla ingående områden är representerade i parlamentet i London. Skottland, Nordirland och Wales

(48 av 337 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Regering och kabinett

Den brittiska regeringen består totalt av ca 100 personer, varav de flesta har underordnad (junior) ställning. Regeringens inre cirkel,

(19 av 129 ord)

Parlamentet

Parlamentet består enligt den konstitutionella doktrinen av kronan (the Crown), överhuset (House of Lords) och underhuset (House of Commons). I praktiken är makten helt koncentrerad till underhuset och framför allt till den ur den politiska majoriteten bildade, ledande grupp som utgör kabinettet.

Överhuset. Under det senaste århundradet har frågan om avskaffande eller reformering av överhuset ofta diskuterats. Det ärftliga inslaget har reducerats. Det första steget togs 1886, då överhuset, som även fungerar som högsta domstol, fick sin juridiska kompetens förstärkt med

(80 av 628 ord)

Indelning och självstyrelse

I England är den kommunala självstyrelsen inte enhetlig och befinner sig i början av 2000-talet i en period av förändring, senast genom Local Government Acts från 1999 och 2000. Efter en reform från 1995 finns det fyra olika former av kommunalt självstyre. Storlondon är indelat i 32 Borough Councils.

(49 av 344 ord)

EU

Storbritannien är EU-medlem sedan 1973. Landet har 73 platser i Europaparlamentet vilket är lika många som Italien. Endast Tyskland (96) och Frankrike (94) har fler. 

Storbritannien har länge haft ett kluvet förhållande till EU. När den Europeiska kol- och stålgemenskapen, en av de tre västeuropeiska samarbetsorganisationer som tillsammans bildade EG, trädde i kraft 1952 var Storbritannien till skillnad från Frankrike, Västtyskland, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien inte med.

Först under 1960-talet,

(71 av 495 ord)

Aktuell politik

Det av Theresa May utlysta nyvalet 8 juni 2017 skedde mot bakgrund av den pågående brexitprocessen (se ovan), varvid May önskade förstärka sin makt i det brittiska parlamentet och därmed sin position i förhandlingarna med EU. Valet visade sig vara ett strategiskt misstag då inget parti fick egen majoritet i parlamentet (så kallat hung parliament). Fenomenet är ovanligt i länder med majoritetsvalsystem.

(62 av 438 ord)

Medverkande

  • Anders Widfeldt
  • Martin Westholm
  • Nils Andrén
  • Sanna Trygg
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Statsskick och politik. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/storbritannien/statsskick-och-politik