Sydamerika, världsdel omfattande den södra delen av dubbelkontinenten Amerika; 17,8 miljoner km

(12 av 82 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Natur

(1 av 1 ord)

Landformer

Längs västsidan av Sydamerika reser sig Anderna, en fortsättning söderut av Kordiljärerna i Nordamerika. Liksom dessa består Anderna av ett komplex av flera parallella kedjor vilka på några ställen förenas i massiv. Kedjorna når i medeltal 4 000–5 000 m ö.h. Av topparna är Aconcagua (6 962 m ö.h.) högst. Kedjorna åtskiljs av dalgångar som Magdalenaflodens dalgång i norr och den stora

(57 av 401 ord)

Berggrund och jordarter

Tre olika slags geologiska regioner kan urskiljas i Sydamerikas berggrund: kratoner, dvs. gamla kontinentdelar som varit förhållandevis stabila och inte utsatts för bergskedjebildning eller omfattande deformation sedan proterozoikum (för mer än 570 miljoner år sedan); sedimentationsbassänger, dvs. fördjupningar eller bäcken i jordskorpan där tjocka lagerföljder med sediment avsatts samt ett komplex med parallella bergskedjor, Anderna, utmed västkusten. Vulkanisk aktivitet under jura och krita (ca 208–65 miljoner år före nutid) har resulterat i omfattande platåbasalter, t.ex. de upp till 1 800 m tjocka

(80 av 715 ord)

Jordmåner

Den nordöstra halvan av Sydamerika domineras av starkt vittrade och mycket gamla jordmåner (ferralsoler, acrisoler och lixisoler), belägna

(18 av 125 ord)

Klimat

På grund av Sydamerikas stora utsträckning i nord–sydlig riktning varierar klimatet starkt. Mer än hälften av kontinenten har dock tropiskt klimat, detta som en följd av att den har sin största bredd utmed ekvatorn och strax söder därom. Bland faktorer som f.ö. påverkar de sydamerikanska klimatförhållandena är den speciella reliefen, i synnerhet Andernas höga och långa bergskedja i väster. Frånsett temperatursänkningen i Andernas högre nivåer avger luften hos de fuktiga västvindarna större delen av sin fuktighet i form av orografisk

(80 av 710 ord)

Växtliv

Regnskogarna i norra Sydamerika är sannolikt jordens artrikaste ekosystem. Ecuador, med en yta ungefär som Norrlands, beräknas ha cirka 15 000 arter fröväxter, Brasilien kanske 40 000. Viktiga växtfamiljer i hela tropiska Sydamerika är palmer, panamahattsväxter, paranötsväxter och krasseväxter

(37 av 259 ord)

Djurliv

Den neotropiska regionen är den rikaste av världens alla faunaregioner. Djuren är en blandning av en kvarlevande, isolerad fauna som levde under perioden tertiär, som fått utvecklas ostört, och sentida invandrare norrifrån. Invandringen från Nordamerika, som började under kvartär, resulterade i att ett flertal djurgrupper slogs ut, bl.a. jättetrögdjur. Antalet endemiska arter är påfallande högt. Exempel på exklusiva däggdjursfamiljer är sengångare, myrslokar, kloapor och

(64 av 455 ord)

Naturresurser

Sydamerika har betydande tillgångar av nästan alla metaller. I urbergsområdena finns järn-, mangan-, wolfram-, titan-, guld-, bly- och zinkmalmer. Carajásbergen (Brasilien) torde ha världens största järnmalmsreserv, omkring 18 miljarder ton 66-procentig malm, tillsammans med stora förekomster av koppar, mangan, nickel, guld och bauxit. Betydande bauxittillgångar finns vidare i Guyana och

(50 av 356 ord)

Befolkning och etnografi

För den amerikanska dubbelkontinentens ursprungliga besittningstagande av indianerna, se Nordamerika (befolkning och etnografi). Nyare upptäckter från Sydamerika av en förindiansk befolkning, besläktad med de australiska urinvånarna, kan ännu inte bekräftas med säkra belägg. Säkert är att indianerna på sin väg söderut nådde Eldslandet omkring 8000 f.Kr. Det har under de senaste decennierna

(52 av 370 ord)

Befolkning

Folkökningen i Sydamerika har länge varit kraftig, men har under senare år avtagit. Dödstalen är i allmänhet låga, medan födelsetalen fortfarande är relativt höga i många av länderna. 2014 var

(30 av 214 ord)

Språk

De inhemska språken i Sydamerika, vilkas antal är mellan 400 och 500, tillhör ett 35-tal språkfamiljer, vars eventuella inbördes släktskapsförhållanden är oklara. Bland de större kan nämnas arawakspråken, chibchaspråken, tupí-guaraníspråken

(30 av 210 ord)

Näringsliv

Sydamerika svarar för cirka 8 procent av världens totala BNP. Inkomsterna är synnerligen ojämnt fördelade, och fattigdomen är utbredd. Efter det ekonomiskt och politiskt oroliga 1980-talet har strukturförändringar genomförts i de flesta länder, vilket har medfört en avsevärt större stabilitet, inte minst när det gäller den i många länder tidigare notoriskt höga inflationen. Variationerna inom Sydamerika är dock stora, och den

(61 av 434 ord)

Förhistoria

Se även Amerika (Förhistoria), Centralamerika (Förhistoria) och indianer.

De första människorna i Sydamerika, invandrade via Centralamerika, kan spåras genom fynd av små boplatser och av spjutspetsar, bl.a. av den typ som karakteriserar cloviskulturen. Kol-14-dateringar visar att invandring otvetydigt ägt rum ca 12000–ca 8000 f.Kr. Kända paleoindianska fyndplatser från denna period är bl.a. El Jobo i Venezuela, El Inga i

(59 av 416 ord)

Historia

Ön Hispaniola i Västindien var till 1520-talet centrum för den spanska kolonisationen av den amerikanska dubbelkontinenten. Dit fördes människor, djur och växter från Gamla världen. Den inhemska befolkningen, indianerna, gick snabbt under och ersattes som arbetskraft av afrikanska slavar.

Inkas i Peru betvingades på 1530-talet, och Lima vid Perus kust blev säte för en spansk vicekung, liksom nuvarande Mexico City i Nordamerika. Erövringen (conquistan) var lättare i dessa kärnområden med disciplinerade invånare än i periferin med obändiga stammar (t.ex. i

(80 av 788 ord)

Medverkande

  • Arne Jakobsson
  • Arne Strid
  • Magnus Mörner
  • Margit Werner
  • Noel Broadbent
  • Per Ahlberg
  • Ragnar Hall
  • Sven Behrens
  • Ulf Gärdenfors
  • Åke Hultkrantz
  • Östen Dahl

Litteraturanvisning

Förhistoria:
G.H.S. Bushnell, Ancient Arts of the Americas (1965);
R.M. Leventhal & A.J. Kolata (utgivare), Civilization in the Ancient Americas (1983);
B.J. Meggers, Prehistoric America (1972).
Historia:
B.W. Farcau, The Transition to Democracy in Latin America: The Role of the Military (1996);
F. Fuglestad, Latin-Amerika og Karibiens historie (1994);
G.G. Lindahl, Lagen och svärdet: Maktkampen i Latinamerika (1989);
M. Mörner, Latinamerikas historia (3:e upplagan 1969);
M. Mörner, Rasblandningen i Latinamerikas historia (1969);
M. Rojas, Latinamerikas sociala och ekonomiska historia (1988);
E. Williamson, The Penguin History of Latin America (2:a upplagan 1993).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Sydamerika. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sydamerika