tenn, grundämne, i metallisk form känt och använt av människan sedan

(11 av 25 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Förekomst

Jordskorpans medelhalt av tenn är ca 2,1 g/ton. Tennsten (kassiterit), SnO2, är det i särklass viktigaste mineralet för

(18 av 134 ord)

Framställning

Det primära råmaterialet vid tennutvinning är tenn(IV)oxid, SnO2. Oxiden kan erhållas direkt som koncentrat ur tennstensförande grus- och lerförekomster efter mekanisk anrikning och flotation. Ur sulfidmalmer erhålls den genom

(29 av 223 ord)

Egenskaper

Tenn förekommer naturligt som en blandning av ett stort antal stabila isotoper, se faktaruta. Inga naturliga radioaktiva isotoper är kända.

Metallen kristalliserar i två olika former. Under 13,2 °C är sprött,

(30 av 208 ord)

Användning

Tenn har – på grund av låg smältpunkt, god smidbarhet, relativt god korrosionsresistens, ringa giftighet, lågt pris och utmärkt förmåga att bilda legeringar med nästan alla andra metaller – sedan forntiden utnyttjas av människan för mycket varierande ändamål. Olegerat tenn används främst som

(43 av 304 ord)

Produktion, handel och prisutveckling

Sedan början av 1980-talet har världsproduktionen av tenn stagnerat och till och med minskat, främst till följd av att tenn ersatts med andra metaller. Fram till början av 1980-talet var gruvproduktionen av tennmineralet, tennsten (kassiterit), koncentrerad till Sydöstasien, där ca 2/3 av världens tenn producerades. Störst var produktionen

(48 av 339 ord)

Biologisk roll

Tenn har ingen känd biologisk roll. Tennmetall och oorganiska föreningar är tämligen ogiftiga, vilket möjliggör den vidsträckta användningen av tenn i konservburkar. Höga tennhalter i konserver har dock

(28 av 196 ord)

Föreningar

I kemiska föreningar har tenn oxidationsstadierna +2 och +4. I de oorganiska tennföreningarna är tenn vanligen tvåvärt, i de organiska fyrvärt. I vattenlösning kan hydratiserade tenn(II)joner förekomma, medan däremot enkla tenn(IV)salter, som halogeniderna, hydrolyseras till svårlöslig SnO2 i kontakt med vatten. I starkt alkalisk miljö kan dock hydratiserad SnO2

(47 av 372 ord)

Historik

Sedan människan lärt sig hantera koppar kom insikten att tillförsel av andra metaller resulterade i bättre materialegenskaper. En blandning av koppar och tenn, s.k. tennbrons, visade sig hållbarare än andra legeringar (jämför

(32 av 225 ord)

Konsthantverk

Tenn har på grund av sin formbarhet och sin glansiga yta påminnande om silver varit ett användbart och ofta förekommande material för bruks- och prydnadsgods. Tennkärl, som förekom

(28 av 195 ord)

Stämpling

Vid tillverkning av tennföremål tillsattes bly, antimon eller vismut i varierande procentsatser, vilket krävde kontroll och stämpling. Redan 1375 påbjöds stads- och mästarstämpel

(23 av 160 ord)

Medverkande

  • Bertil Holmberg
  • Carole Gillis
  • Claes-Göran Alvstam
  • Kersti Holmquist
  • Ragnhild Eklund
  • Ulf Erlandsson

Litteraturanvisning

E. Andrén, Gammalt svenskt tenn (1972);
B. Bruzelli, Tenngjutare i Sverige under kontrolltiden 1764–1912 (1967);
T. Colling, ”Tenngjutare”, i B. Nyström m.fl. (utgivare), Hantverk i Sverige (1989);
C. Gillis, ”Allt är inte guld som glimmar”, Medusa 1992.
Källangivelse
Nationalencyklopedin, tenn. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/tenn