teʹrmodynamik, läran om värmets natur och dess omvandling till andra energiformer.

(11 av 11 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Termodynamikens grunder

Termodynamiken sammanfattas i några viktiga grundläggande satser, termodynamikens huvudsatser. Dessa formulerades ursprungligen som en sammanfattning av en mängd empiriska iakttagelser. Huvudsatserna har bekräftats

(23 av 159 ord)

Termodynamikens nollte huvudsats.

Två kroppar som var för sig är i termisk jämvikt med en

(12 av 80 ord)

Termodynamikens första huvudsats.

Energi kan inte förintas eller nyskapas; den kan endast omvandlas mellan olika energiformer.

Denna sats, kanske fysikens viktigaste, har

(19 av 131 ord)

Termodynamikens andra huvudsats.

Det finns ingen process vars enda resultat är att värme överförs från en kallare till en varmare kropp (Clausius).

Det finns ingen process vars enda resultat är att

(28 av 200 ord)

Termodynamikens tredje huvudsats.

Entropin för en ren kristallin substans är noll vid absoluta nollpunkten

(11 av 57 ord)

Tillståndsvariabler

Egenskaperna hos ett fysikaliskt system anges med tillståndsvariabler. De delas in i två grupper beroende på

(16 av 108 ord)

Termodynamisk process

innebär en ändring av tillståndet hos ett system. Om t.ex. en värmemängd Q tillförs ett system vid konstant volym (isokor process) ökar systemets inre energi, U, och därmed temperaturen. Detta uttrycks med en materialegenskap, den specifika isokora värmekapaciteten, cV, som

(40 av 290 ord)

Kretsprocess, Carnot-process

En kretsprocess består av en serie termodynamiska processer som ständigt upprepas, se bild 1. Carnot-processen är tillämplig på en värmemaskin och utgör en teoretisk, av arbetsmediet oberoende, grundläggande kretsprocess som i sig sammanfattar

(33 av 231 ord)

Tillståndsfunktioner

För termodynamiska beräkningar används tillståndsfunktioner som anger systemets energi, t.ex. inre energi, U. Vid en reversibel process då Q = TΔS kan första huvudsatsen skrivas i differentialform som T dS = dU+p dV. Beroende på vilken fysikalisk eller kemisk process man studerar måste

(37 av 328 ord)

Historik

Temperatur och värme är begrepp som ganska sent fått sin förklaring. Under 1700-talet gjorde man mätningar av olika kroppars förmåga att ta upp värme och därmed öka sin temperatur, dvs. man mätte specifik värmekapacitet. Den skotske fysikern Joseph Black uppmätte även det extra värme (latent värme)

(46 av 324 ord)

Kemisk termodynamik

Kemisk termodynamik är kemiska tillämpningar av grundläggande termodynamik. Den ägnas åt undersökningar av kemiska reaktioner, rena ämnen och blandningar i alla aggregationstillstånd och inom stora intervall av temperatur, tryck och koncentrationer. Arbetsmetoderna består av teoretiska studier och experimentella undersökningar omfattande t.ex. kalorimetriska mätningar och spektralmätningar samt mätning av temperatur, tryck, volym, koncentration, elektromotorisk kraft (EMK) och resistans. Kemisk termodynamik har vidsträckt användning i både grundläggande och industriell kemi och bidrar också, genom en omfattande forskning, starkt till kemins utveckling.

Energiomsättningen

(80 av 1245 ord)

Medverkande

  • Claes Åquist
  • Levi Tansjö
  • Olof Beckman

Litteraturanvisning

P.W. Atkins, Physical Chemistry (5:e upplagan 1994);
O. Beckman m.fl., Energilära (3:e upplagan 1991);
K. Denbigh, The Principles of Chemical Equilibrium (4:e upplagan 1981);
G. Hägg, Allmän och oorganisk kemi (9:e upplagan 1989);
M. Zemansky, Heat and Thermodynamics (6:e upplagan 1981).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, termodynamik. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/termodynamik