terrakoʹtta (italienska terracotta, ytterst av latin teʹrra ’jord’ och coʹquo ’baka’, ’torka’, ’bränna’), i vidare bemärkelse detsamma som lergods; i mer inskränkt betydelse benämning på föremål använda för konstnärliga och arkitektoniska ändamål med speciella egenskaper.