Turkmenistaʹn, stat i Centralasien; 488 000 km2, 5,9 miljoner invånare (2018). Turkmenistan

(11 av 84 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Inledning

Turkmenistan är till fyra femtedelar slättland. Endast gränstrakterna i söder mot Iran och i sydöst mot Afghanistan är högland. Stora delar av kustzonen längs

(24 av 170 ord)

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Turkmenistan är till fyra femtedelar slättland. Endast gränstrakterna i söder mot Iran och i sydöst

(15 av 106 ord)

Klimat

Turkmenistan har kontinentalt klimat med stora temperaturskillnader under såväl dygnet som

(11 av 57 ord)

Växt- och djurliv

Större delen av Turkmenistan täcks av öken- (i låglandet) eller stäppvegetation (på högplatåerna), där gräs (Agropyʹron, Festuʹca och

(18 av 124 ord)

Naturskydd

Ca 4 % av landet åtnjuter naturskydd. Förutom Badchyz finns flera reservat,

(11 av 33 ord)

Befolkning

Turkmenistan har en befolkningstäthet av 12 invånare per km2, men befolkningen är koncentrerad till de västra delarna och områden kring Karakumkanalen och Amu-Darja. Cirka 50 procent av befolkningen bor i städer, av vilka

(33 av 236 ord)

Språk

Officiellt språk är turkmeniska, som talas av 3,8 miljoner. Det talas

(11 av 22 ord)

Religion

I Turkmenistan garanteras religionsfriheten i författningen. Merparten av befolkningen är sunnimuslimer. Längs gränsen mot Iran finns minoriteter av shiamuslimer. I städerna finns smärre kristna minoriteter. Den största kyrkan är den

(30 av 208 ord)

Utbildning

Med sovjetstyret infördes skolplikt, och ett sekulariserat skolväsen byggdes upp i Turkmenistan. Förskola är tillgänglig från 3 års ålder. Omkring 1,2 % av den vuxna befolkningen uppskattas vara analfabeter (2002). Utbildningsväsendet i det självständiga Turkmenistan är dock bristfälligt. Det råder så stort underskott på kvalificerade lärare och

(46 av 327 ord)

Sociala förhållanden

Turkmenistan har sökt bibehålla det från sovjettiden ärvda systemet med sociala förmåner: pensioner utgår till män

(16 av 113 ord)

Näringsliv

Det turkmenistanska näringslivet bär fortfarande tydliga spår av sovjetperiodens centralplanering. Privatiseringsprogrammet som inleddes 1992 har bara omfattat småföretag inom handel, hantverk och övrig service. Utvinningen av gas och

(28 av 197 ord)

Jordbruk

Den primära sektorns betydelse för ekonomin som helhet har minskat snabbt. Totalt svarar sektorn emellertid fortfarande för en

(18 av 127 ord)

Mineral och energi

Turkmenistan har stora förekomster av utvinningsbara råvarutillgångar. Svavel och salt finns i brytningsvärda kvantiteter, liksom mineral med användning främst inom byggnadsindustrin. Det är emellertid energiråvaror som utgör

(27 av 186 ord)

Industri

Den industriella produktionen består i huvudsak av textilindustri och petrokemisk industri. Tillsammans med naturgasen

(14 av 97 ord)

Utrikeshandel

Få av de tidigare sovjetrepublikerna var mer beroende av sin utrikeshandel

(11 av 56 ord)

Kommunikationer

Kombinationen centralplanering (låg prioritet för transporttjänster) och stora obefolkade områden har lett till ett glest transportnät. Efter självständigheten

(18 av 126 ord)

Massmedier

Alla medier i Turkmenistan ägs av staten. Landets enda ryskspråkiga tidning, Nejtralnyj Turkmenistan (’Det neutrala

(15 av 107 ord)

Statsskick och politik

När Turkmenistan blev självständigt 1991 i samband med Sovjetunionens sammanbrott blev Saparmurat Nijazov (1940–2006) landets förste president. År 1999 lät Nijazov sig utses till president på livstid. I början av 2007 utsågs Gurbanguli Berdimuchammedov i ett välregisserat val till ny president efter Nijazovs oväntade död i slutet av 2006. Berdimuchammedov

(50 av 354 ord)

Rättsväsen

Rättsväsendet i Turkmenistan är i hög grad politiserat. Den 30 december

(11 av 72 ord)

Mänskliga rättigheter

Vid presidentvalet 2012 behöll president Gurbanguli Berdimuchammedov sin position vid makten, och trots att han genomfört vissa reformer i demokratisk riktning så rankas landet alltjämt som ett av världens tio mest auktoritära länder. Turkmenistan är en enpartistat och politisk opposition saknas. Den egentliga makten är koncentrerad till presidenten och respekten för lagar och

(53 av 375 ord)

Försvar

Försvaret skars ned kraftigt samt omorganiserades efter Sovjetunionens upplösning. Det bygger på

(12 av 84 ord)

Litteratur

Motiven i den äldsta turkmeniska sago­skatten är gemensamma för de turkiska och iranska folken

(14 av 99 ord)

Musik

Musikkulturen i Turkmenistan är besläktad med omgivande turkfolks: turkars, kazakers, kirgizers och uzbekers. En stor del av folksångerna är knutna till arbete i jordbruk och med boskap. Folkdanserna är få och enkla. Bağşji är en titel som tilldelas

(38 av 271 ord)

Förhistoria

Boplatser från äldre paleolitikum är kända. Under 5000-talet f.Kr. uppträdde i Turkmenistan Centralasiens äldsta kända

(15 av 102 ord)

Historia

Det område som i dag utgör Turkmenistan befolkades tidigt av iranska stammar men erövrades på 600-talet av araber. Utöver spår av den iranska kulturen finns också rikliga arkeologiska fynd från Alexander den store och hans härförare som bland annat införde vinkulturen från Grekland. På 900-talet omtalas turkmener, som vid denna tid etablerat sig i Centralasien. Området behärskades vid 1000-talets mitt av seljuqerna och erövrades i början av 1200-talet av Djingis khan. Det lydde från mitten av 1200-talet till 1330-talet under

(80 av 691 ord)

Medverkande

  • Aasulv Lande
  • Anders Hansson
  • Göran Andersson
  • Ingvar Svanberg
  • Jan Hjärpe
  • Jan von Konow
  • Jan-Öjvind Swahn
  • Jessica Christoffersen
  • Johan Callmer
  • Lars Erik Blomqvist
  • Lars Johanson
  • Lena Jonson
  • Malcolm Dixelius
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Owe Ronström
  • Sven Behrens
  • Torgny Hinnemo
  • Ulf Gärdenfors
  • Örjan Sjöberg

Litteraturanvisning

Förhistoria:
P. Kohl, Central Asia (1984).
Historia:
A. Grannes & D. Heradstveit, Etnisk nasjonalisme: Folkegrupper og konflikter i Kaukasia og Sentral-Asia (1994);
Dilip Hiro, Inside Central Asia: A Political and Cultural History of Uzbekistan, Turkmenistan, Kazakhstan, Kyrgyzstan, Tajikistan, Turkey and Iran (2009);
Bo Petersson & Ingvar Svanberg, Det nya Centralasien: Fem forna sovjetrepubliker i omvandling (1996).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Turkmenistan. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/turkmenistan