Kring början av vår tideräkning beboddes området av bl.a. dakiska, keltiska och illyriska stammar. Kvader

(15 av 101 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Magyarernas invasion. Ungern som självständigt kungadöme (1000–1526)

I början av 800-talet stod nuvarande västra Ungern under frankiskt och östra Ungern under bulgariskt välde. Lokalbefolkningen var huvudsakligen slaviskspråkig. Åren 895–896 svepte flera stammar av ännu ett ryttarfolk från Asien via Ural, Volga och den sydryska stäppen under sin ledare Árpád fram över Karpaterna och in i området mellan floderna Tisza och Donau. Nykomlingarna, som på många språk kallas ungrare men själva benämner sig magyarok (magyarer), rövade och plundrade i centrala och västra Europa. De kom fram till Pyrenéerna

(80 av 1043 ord)

De osmanska krigen och Ungerns tredelning (1526–1699)

År 1526 anföll osmanerna Ungern. Ludvig II hade precis som Béla IV på sin tid svårt att få aristokratin att ställa upp till försvar och blev ett

(27 av 192 ord)

Ungern under habsburgskt välde (1699–1867)

I nordvästra Ungern befäste Habsburg sin ställning, och 1687 fick ätten ärftlig rätt till den ungerska kronan. Transsylvanien hade trots åderlåtning genom åtskilliga krig hävdat en relativt oberoende ställning. Efter att ha besegrat osmanerna vid Wien 1683, erövrat Buda 1686 och i freden i Karlowitz 1699 fått osmanerna att uppge anspråken på Ungern, tog Habsburg definitivt kontroll även över Transsylvanien, sedan man slagit ned ett uppror av Ferenc II Rákóczi, som stöddes av lågadeln och av både

(77 av 545 ord)

Dubbelmonarkin Österrike–Ungern (1867–1918)

År 1866 försvagades Österrikes maktställning betydligt, sedan staten besegrats av Preussen i slaget vid Königgrätz. Regimen tvingades nu gå med på ungrarnas krav. Under ledning av Ferenc Deák utverkade ungrarna att det habsburgska riket omvandlades till dubbelmonarkin Österrike–Ungern. Utrikes-, försvars- och finansministerierna var gemensamma, men Ungerns regering var ansvarig inför landets tvåkammarriksdag.

Den så kallade kompromissen, Ausgleich, innebar också att Transsylvanien, Vojvodina och militärgränsområdet i Kroatien fördes över från Wiens till Budas kontroll. Kroatien fick genom

(76 av 537 ord)

Ungern under mellankrigstiden och andra världskriget (1919–45)

Segrarmakterna ställde mycket hårda krav på att Ungern skulle avstå territorium och folk till de nya staterna Tjeckoslovakien och Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike (från 1929 Jugoslavien) samt till Rumänien och Österrike. Károlyi vägrade att acceptera kraven och avgick 19 mars 1919. Han lämnade över till en regering av socialdemokrater och kommunister, där de senare under Béla Kun blev helt dominerande. Kun ombildade regeringen efter sovjetiskt mönster till ”Folkkommissariernas råd”.

Den 21 mars proklamerade han sovjetrepubliken Ungern. Målsättningen var att

(80 av 618 ord)

Ungern som folkrepublik (1949–89)

Ungern tillföll den sovjetiska intressesfären och blev 1949 ”folkrepublik”. Sovjetunionen tog i krigets slutskede 600 000 ungrare som krigsfångar och förde bort dem som tvångsarbetare. Av dessa återkom 200 000 aldrig. Åren 1946–48 genomfördes med hot och terror en fullständig sovjetisering av landet. László Rajk, Mátyás Rákosi och andra stalinister upprättade

(49 av 346 ord)

Ungern som parlamentarisk republik (1989–)

Valet 1990 blev en stor framgång för den demokratiska oppositionen. Största parti blev det konservativa Ungerskt demokratiskt forum (MDF), som bildade en koalitionsregering tillsammans med två mindre center–högerpartier, medan det liberala Fridemokraterna (SzDSz) blev största oppositionsparti. Sedan 1990 har stora förändringar skett i det ungerska partisystemet. Både MDF och SzDSz har förlorat sina ledande positioner och är numera inte längre representerade i parlamentet. Bestående har dock varit en skiljelinje mellan vänster (socialdemokrater och liberaler) och höger (konservativa och nationalister), och

(80 av 702 ord)

Medverkande

  • Andreas Johansson Heinö
  • Kristian Gerner
  • Sanna Trygg
  • Ulla Nordlöf-Lagerkranz
  • Örjan Wikander
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Historia. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ungern/historia