Uzbekistaʹn [ɵsbe:-], stat i Centralasien; 447 400 km2, 32,4 miljoner invånare (2017). Uzbekistan

(12 av 92 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Inledning

Den västra delen av Uzbekistan är ett mycket flackt lågland, medan den östra delen består av bergslandskap. Runt Aralsjön i nordväst

(21 av 149 ord)

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Den västra delen av Uzbekistan är ett mycket flackt lågland, omfattande cirka 80 procent av ytan, medan den östra delen är bergig. Runt Aralsjön i

(24 av 165 ord)

Klimat

Uzbekistan har ökenklimat i väster och stäppklimat i öster. Årsnederbörden är

(11 av 70 ord)

Växtliv

Uzbekistan har ökenvegetation med mållväxtarter ur släktena Aʹtriplex, Arthroʹphytum och Saʹlsola

(11 av 58 ord)

Djurliv

Djurlivet domineras av ökendjur, i synnerhet gnagare som springråttor och ökenråttor samt kräldjur. Lokalt finns även krävgasell

(17 av 116 ord)

Naturskydd

År 1997 fanns två nationalparker (Ugam-Chatkal och Zaaminskij) och nio större

(11 av 19 ord)

Befolkning

Uzbekistan har en genomsnittlig befolkningstäthet av 72 invånare per km2, men en stor del av befolkningen bor i landets östra delar, i Ferganadalen eller i huvudstadsområdet. En minoritet (37 procent 2017) av invånarna bor i städer, av vilka

(37 av 271 ord)

Språk

Uzbekiska är officiellt språk i Uzbekistan och talas av omkring tre

(11 av 30 ord)

Religion

Islam nådde Uzbekistan redan på 600-talet och har dominerat områdets kulturliv sedan medeltiden. Majoriteten av Uzbekistans befolkning är sunnimuslimer av den hanafitiska rättsskolan. Islam fick en viktig roll i Uzbekistans identitetsbygge efter självständigheten 1991, och landets president

(37 av 262 ord)

Utbildning

Sedan självständigheten har Uzbekistan genomfört lagförändringar i syfte att reformera landets utbildningssystem. Man har bland annat verkat för att ersätta det kyrilliska alfabetet med ett latinskt skriftspråk. Trots att skriftspråksreformen var officiellt genomförd 2005 används båda skriftsystemen parallellt (2017).

I likhet med i andra postsovjetiska stater läggs stor vikt vid att betona det inhemska språket i utbildningen, även om ryskan

(60 av 424 ord)

Sociala förhållanden

Regimen i Uzbekistan har vidtagit endast få reformer i riktning mot marknadsekonomi och demokrati. De sociala omvälvningar

(17 av 116 ord)

Näringsliv

Uzbekistans näringsliv bär liksom många av de övriga OSS-staterna fortfarande tydliga spår av sovjetperiodens centralplanering. Självständigheten har inneburit större möjligheter till lokal beslutsmakt över de tillgängliga resurserna. Emellertid har förbindelserna med tidigare

(32 av 223 ord)

Jordbruk

Den primära sektorn spelar en mycket stor roll för Uzbekistans ekonomi. Jordbruket, som vid 1990-talets ingång var organiserat i cirka 1 000 stats- och 1 150 kollektivjordbruk, har sakta börjat omvandlas i riktning mot mer decentraliserade och mindre

(36 av 252 ord)

Mineral och energi

Uzbekistan har stora utvinningsbara råvarutillgångar. Det gäller särskilt fossila bränslen, där Uzbekistan under den sovjetiska tiden utvecklades till en av unionens ledande producenter

(23 av 158 ord)

Industri

Vid tidpunkten för Sovjetunionens sammanbrott hade Uzbekistan en diversifierad industriell produktion. De viktigaste inslagen var verkstads-, textil- och livsmedelsindustri. Därtill fanns inslag av metallurgisk

(24 av 165 ord)

Utrikeshandel

I och med självständigheten har utrikeshandeln omorienterats från att i huvudsak ha försett Ryska

(14 av 97 ord)

Kommunikationer

Uzbekistan har ett efter centralasiatiska mått väl utbyggt nät av vägar,

(11 av 78 ord)

Massmedier

Den officiella språkpolitiken avspeglas inte i medielandskapet. Många tidningar, även statliga, publiceras på ryska även om språket inte har någon officiell ställning. I skolorna ersattes 1996 det kyrilliska alfabetet med det latinska, men ett beslut om att

(37 av 258 ord)

Statsskick och politik

Den författning som antogs 1992 ger presidenten mycket stora maktbefogenheter, och i praktiken styrdes landet i över 25 år av president Islam Karimov, som förmådde balansera de olika finansiella klanernas intressen mot varandra. Det reformerade kommunistpartiet, Folkets demokratiska parti, dominerar det politiska livet. Karimov lyckades genom folkomröstningar 1995 och 2002 förlänga sitt

(52 av 371 ord)

Rättsväsen

Efter Sovjetunionens upplösning fick Uzbekistan möjlighet att självständigt utforma sin rätt

(11 av 45 ord)

Mänskliga rättigheter

Uzbekistans konstitution föreskriver yttrande- och tryckfrihet, men i praktiken är medierna hårt kontrollerade av regimen och lagen begränsar möjligheterna att uttrycka kritik mot presidenten. En särskild mediekommission kan stänga medier utan domstolsbeslut och hot och trakasserier mot journalister är vanligt förekommande. Organisationen Reportrar utan gränser rankar Uzbekistan som ett av världens tio mest repressiva länder och placerar landet

(58 av 410 ord)

Försvar

Försvaret skars ned kraftigt samt omorganiserades efter Sovjetunionens upplösning. Ryska federationen tillförde 1991 området stora mängder krigsmateriel från Tyskland, bl.a. 2 000 stridsvagnar. Dessa stod

(24 av 165 ord)

Litteratur

Bland turkfolken i Centralasien äger uzbekerna det rikaste litterära arvet. Uppteckningar av folkdiktning finns redan från 1000-talet, och särskilt omtyckta är

(21 av 149 ord)

Film

Den första filmstudion inrättades 1925 i det muslimska universitetet i Tasjkent. Redan från början fanns ett starkt inslag av filmarbetare

(20 av 137 ord)

Arkitektur

En monumental och dekorativt rik tegelarkitektur av moskéer, mausoleer och madrasor från 900-talet och framåt finns särskilt

(17 av 117 ord)

Musik

Uzbekisk musik, i grunden enstämmig, modal, med ett stort antal skaltyper och rytmer, är nära besläktad med tadzjikisk och ujgurisk, i västra Uzbekistan också med turkmensk och kazakstansk musik. Musiklivet har utvecklats i nära samspel mellan stad och land. På landsbygden har jordbrukare och nomadiserande grupper bevarat ålderdomliga förislamska musikformer, besläktade med andra turkiska folks. I städerna har muslimska konstformer utvecklats och förfinats,

(60 av 423 ord)

Förhistoria

Uzbekistan befolkades redan under äldre paleolitikum, kanske för ca 70 000 år sedan. Det omdiskuterade fyndet i Tesjik-Tasj

(17 av 120 ord)

Historia

Vid slutet av 500-talet f.Kr. införlivades området av den persiske storkonungen Dareios I i det akemenidiska imperiet, där det kom att utgöra provinserna Khwarezm och Sogdiana. Två århundraden senare infördes dessa områden i den hellenistiska världen av Alexander den store. Khwarezm gjorde sig snart självständigt, medan Sogdiana kom under Baktriens herravälde. Under 200-talet e.Kr. blev Sogdiana ånyo en persisk (sasanidisk) provins. Under 300-talet nåddes Uzbekistans område av turkiska nomader.

Under 700-talet blev mindre statsbildningar i Ferganadalen och kring Buchara underordnade

(80 av 723 ord)

Medverkande

  • Anders Hansson
  • Arne Anderberg
  • Göran Andersson
  • Ingvar Svanberg
  • Jan von Konow
  • Jessica Christoffersen
  • Johan Callmer
  • Johan Mårtelius
  • Karina Vamling
  • Klas-Göran Karlsson
  • Lars Erik Blomqvist
  • Lars Åhlander
  • Lena Höglund
  • Lena Jonson
  • Malcolm Dixelius
  • Michael Bogdan
  • Michael Tapper
  • Owe Ronström
  • Pontus Reimers
  • Sven Behrens
  • Torgny Hinnemo
  • Ulf Arvidsson
  • Ulf Gärdenfors
  • Örjan Sjöberg

Litteraturanvisning

Sociala förhållanden:
Uzbekistan: An Agenda for Economic Reform, utgiven av International Bank for Reconstruction and Development (1993);
Magnus Andersson & I. Svanberg, Från Rio till Aral: Om miljömord i Centralasien (1995).
Neil J. Melvin, Uzbekistan: transition to authoritarianism on the Silk Road(2000)
Förhistoria:
P. Kohl, Central Asia (1984).
Historia:
E. Allworth (utgivare), Central Asia: One Hundred and Thirty Years of Russian Dominance (1995);
Dilip Hiro, Inside Central Asia: A Political and Cultural History of Uzbekistan, Turkmenistan, Kazakhstan, Kyrgyzstan, Tajikistan, Turkey and Iran (2009);
M.B. Olcott, Central Asia’s New States: Independence, Foreign Policy and Regional Security (1996);
Bengt Petersson & Ingvar Svanberg (utgivare), Det nya Centralasien: Fem forna sovjetrepubliker i omvandling (1996).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Uzbekistan. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/uzbekistan