väderprognos, förutsägelse om vädret baserad på vetenskaplig grund. Man skiljer mellan

(11 av 26 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Synoptiska metoder

Synoptiska metoder för väderprognos, liksom övriga metoder, kartlägger vädret och följer hur vädersystemen rör sig och utvecklas. För både synoptiska och numeriska

(22 av 156 ord)

Lokala prognosmetoder

Lokala prognosmetoder är liksom de synoptiska subjektiva men utgår från det väder som kan observeras från en enda ort. Sådana

(20 av 136 ord)

Statistiska metoder

Statistiska metoder utnyttjar samband mellan vädersituationerna vid olika tidpunkter och på olika orter, sambandet mellan olika

(16 av 109 ord)

Numeriska metoder

Numeriska metoder är de viktigaste för framställning av väderprognoser. De har potential att utveckla prognossystem för alltifrån 12 timmar till 2 veckor. De utgår från de fysikaliska lagar som styr vädrets

(30 av 209 ord)

Analysproblemet

Liksom den synoptiska metoden måste de numeriska utgå från analyser av atmosfären vid vissa tidpunkter, vanligtvis klockan 00, 06, 12 och

(21 av 147 ord)

Prognosen

Med dessa utgångsvärden som grund beräknar den numeriska modellens prognosekvationer förändringen

(11 av 46 ord)

Parametrisering

Det är också viktigt att ta hänsyn till de många fysikaliska processer i atmosfären vilkas rumsliga utsträckning är mindre

(19 av 135 ord)

Beräkningsområde och prognoslängd

Storleken på det beräkningsområde som krävs ökar med prognoslängden. För en 48 timmars

(13 av 89 ord)

Prognosers kvalitet

Att väderprognoser blir sämre för längre perioder beror främst på att observationer saknas över områden där viktiga lågtrycksutvecklingar äger rum eller att observationer är felaktiga eller inte representativa. Under vissa förhållanden kommer felen att växa och snabbt sprida sig och gälla vädersystem över stora områden. En teknik som kommit till användning i USA och Europa sedan 1992 är den s.k. ensembleprognosen där ev. analysfels inverkan på

(66 av 469 ord)

Organisation

Väderprognosarbete utförs vid civila och militära vädercentraler, flygplatser och lokalkontor. Globala, medellånga numeriska prognoser utarbetas vid bl.a. ECMWF (European Centre for Medium Range

(23 av 163 ord)

Historisk bakgrund

Vissa väderuppgifter i enkel form finns i Europa bevarade från 1300-talet och framåt, från 1600-talets mitt sammanställda också med hjälpmedel som termometer, barometer och regnmätare. Vid denna tidpunkt började man även ana ett samband mellan lufttryck och väderlek. Regelbundna väderobservationer började göras under 1700-talet, i standardiserad form från 1870-talet. Det var också vid denna tid som meteorologin framträdde som en egen vetenskap. Prognoser baserade på samtidiga observationer på många platser (synoptiska observationer) blev möjliga att åstadkomma när telegrafin omkring 1840

(80 av 609 ord)

Kulturhistoria

Önskan att med mer eller mindre rationella metoder förutse kommande väderlek är allmänmänsklig och tidlös. De äldsta kända exemplen härrör från de mesopotamiska kulturerna, där väderprognoser med astrologisk bakgrund var väl utvecklade. De övertogs till stor del av araber och greker. Under

(42 av 293 ord)

Medverkande

  • Anders Persson
  • Jan-Öjvind Swahn
  • Stefan Gollvik

Litteraturanvisning

Sigfrid Svensson, Bondens år ( 2:a upplagan 1978).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, väderprognos. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/väderprognos