Värmland
Värmland, landskap i Svealand. Värmland gränsar i söder till Västergötland och Dalsland, i väster till Viken fylke och
(18 av 128 ord)Naturlandskap och kulturlandskap
Terrängformer och berggrund
Värmland utmärks av en starkt skiftande topografi som ger utpräglad relief och stor skönhet åt landskapet. Större delen tillhör norrlandsterrängens relieftyp, medan den sydligaste delen ligger inom Mellansvenska sänkan med dess sprickdalstopografi. Berggrunden domineras av granit i östra Värmland och olika typer av gnejser i väster. Norr om Vänern utbreder sig
(51 av 358 ord)Klimat
Inom Värmland sker en övergång från ett vinterkallt inlandsklimat i norr till
(12 av 81 ord)Växtliv
Särskilt i sin norra del, dvs. den del av landskapet som ligger norr om norrlandsgränsen, är Värmland ett utpräglat barrskogslandskap. Drygt 60 % av landskapets
(25 av 170 ord)Djurliv
De syd- och nordsvenska faunorna möts i Värmland, och Vänern och älvarna har sitt speciella djurliv. Varg, som är landskapsdjur, återkom i början av 1980-talet och har nu
(28 av 193 ord)Kulturlandskap
Det värmländska odlingslandskapet har fått sin nuvarande prägel av den omfattande hemmansklyvningen under 1700- och 1800-talen. Den tog sig i olika delar av
(23 av 161 ord)Dialekter
Värmlandsmålen präglas av äldre kulturströmmar från alla väderstreck. Norska, nordsvenska, västgötska och senare också yngre östliga, mellansvenska dialektdrag har nått olika spridning i landskapet.
Nordvästliga drag är bevarade äldre diftonger (stein ’sten’, ôuge ’öga’, hôurde ’hörde’), u-vokal i st. född riksspråkets o (bu ’bod’, tru ’tro’), försvagade ändelsevokaler (häster ’hästar’, kaast ’kasta’, frys ’fryser’), ä-ljud
(55 av 403 ord)Ortnamn
Landskapsnamnet, ’värmarnas land’, återgår troligen på ett äldre namn på Borgviksälven, Värma ’den sjudande, icke tillfrysande’, liksom sjönamnet Värmeln, sockennamnet Värmskog och gårdnamnet Värmerud ’rudet, röjningen vid Värma’. Vid Klarälven låg medeltidens tings- och marknadsplats Tingvalla, där Karlstad 1584 fick stadsprivilegier
(41 av 299 ord)Näringsliv (i ekonomisk-historiskt perspektiv)
Genom invandring från sydväst blev Värmland befolkat under stenåldern först i områdena kring Vänern. Under medeltiden, då boskapsskötseln spelade en stor roll, uppstod också efter hand bergsbruk i Värmland, baserat
(30 av 208 ord)Konst
Värmlands rika medeltida kyrkokonst är färgad av närheten till Norge och Västergötland och har som en yttersta förutsättning de pilgrimsleder till Nidaros som förde genom landskapet. Ett femtiotal dopfuntar är bevarade, flertalet i täljsten och utförda i Norge eller under norskt inflytande. Bland träskulpturer kan nämnas madonnaskulpturer från 1200-talet i Rudskoga och Glava kyrkor, en senmedeltida
(56 av 396 ord)Arkitektur
Medeltida fästen som Edsholm i Grums församling och Saxholm i Ölme församling är viktiga bidrag till Värmlands äldsta bebyggelsehistoria. Av landskapets sextio medeltida sockenkyrkor kvarstår av träkyrkor endast Södra Råda och Hammarö. De enda stenkyrkor som till någon del bevarat sin medeltida karaktär är Botilsäter och Gillberga.
På 1500- och 1600-talen dominerade
(52 av 365 ord)Musik
Bortsett från det folkliga musicerandet begränsades musikodlingen fram till 1700-talet huvudsakligen till kyrka och skola. Under 1700-talet utvecklades även på bruksherrgårdar, i prästgårdar och borgarhem ett rikt musikliv, som kulminerade vid de årliga marknaderna i Karlstad och Kristinehamn. Ett ”harmoniskt sällskap” verkade
(42 av 299 ord)Folkkultur
Värmlands folkkultur är mycket heterogen. Den kan indelas geografiskt i flera delregioner. I norr och nordöst hör landskapet till den nordsvenska fäbodregionen, med ett ända in på 1900-talet fungerande fäbodssystem, främst kopplat till gårdarna i Klarälvsdalen. I nordväst syns fortfarande spåren efter den finska invandringen under 1500- och 1600-talen, med glest liggande finngårdar med rökstugor och med en ännu under 1900-talets första hälft finsktalande befolkning.
Värmlands västra del präglas mycket av
(71 av 504 ord)Värmland i litteraturen
De fyra stora författarna från Värmland, E.G. Geijer och Esaias Tegnér under förra hälften av 1800-talet samt 90-talisterna Gustaf Fröding och Selma Lagerlöf, har alla sina rötter i den värmländska herrgårds- och brukskulturen. Henry Olsson har i inledningskapitlet till sin Frödingbiografi givit en utomordentlig sammanfattning av vad detta det klassiska Värmland
(51 av 361 ord)Förhistoria
Värmland är relativt fattigt på fornlämningar: ca 5 550 är kända, och gravar av röse- respektive högkaraktär utgör 40 % vardera. Från stenåldern är ca 500, ojämnt spridda boplatser kända, varav de flesta är fångstboplatser i strandlägen. I sydvästra Värmland
(40 av 267 ord)Historia
Inbyggare i regionen omtalas redan på 1070-talet i Adam av Bremens krönika; landskapsnamnet nämns dock först under 1200-talet. Värmland, som länge var glest befolkat, tycks under medeltiden i stort sett ha omfattat samma område som i dag, med undantag för att Nordmarks härad först på 1570-talet fördes dit. Hur Värmland kristnades är dåligt känt: någon missionär omtalas inte. Landskapet, som kom att tillhöra Skara stift, fick heller aldrig något kloster, frånsett
(71 av 502 ord)