Västerbotten, landskap i Norrland. Västerbotten gränsar i söder till Ångermanland, i väster till Lappland,

(14 av 96 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Naturlandskap och kulturlandskap

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Typiskt för Västerbotten är att landytan höjer sig västerut i trappsteg och att den övertväras av älvar och åar som rinner åt sydöst. Berggrunden domineras av omvandlade, sedimentära bergarter med inslag av gnejsgranit och granit. Väster om Skellefteå ligger det malmrika Skelleftefältet.

Närmast havet utbreder sig en kustslätt som

(49 av 348 ord)

Klimat

Trots läget intill kusten har Västerbotten ett klimat med viss kontinental

(11 av 73 ord)

Växtliv

Västerbotten, som ingår i norra barrskogsregionen, vilken helt saknar ek, har en ganska enformig flora, som till ca 65 % består av skogar av tall och/eller gran. Glasbjörk och vårtbjörk förekommer ofta som inslag

(33 av 229 ord)

Djurliv

Älg och rådjur är utbredda. Brunbjörn har återkommit med en fast stam, och även lo fortplantar sig i Västerbotten. Utter

(20 av 137 ord)

Kulturlandskap

Det öppna, sammanhängande odlingslandskapet är i Västerbotten så gott som helt knutet till

(13 av 88 ord)

Dialekter

Se Västerbottens län (Dialekter) och samiska.

(6 av 6 ord)

Transkription med grov beteckning

/Ja tänkt på bLod ... matn eh. Man to ju rätt på bLon, då man slakte./ Jåo. Jåoda. /Va jort man ve .../ Åsse faita bårtte faara a

(28 av 181 ord)

Översättning

/Jag tänkte på blodmat. Man tog ju rätt på blodet, när man slaktade./ Ja. Jodå. /Vad gjorde man med det?/ Och

(21 av 149 ord)

Ortnamn

Se Västerbottens län (Ortnamn).

(4 av 4 ord)

Näringsliv (i ekonomisk-historiskt perspektiv)

Landskapet befolkades söderifrån, först kustbygderna, senare älvdalarna, där också åkerbruk och boskapsskötsel blev dominerande näringsfång. I början av 1300-talet slutade den svenska bygden vid

(24 av 167 ord)

Konst

De äldsta kända bildframställningarna i Västerbotten är hällristningar från yngre stenåldern i Stornorrfors. Från medeltiden finns bevarade skulpturer i Bygdeå och Lövångers kyrkor samt i Skellefteå landsförsamlings kyrka femton verk, bl.a. en madonna från 1200-talet och ett förnämligt altarskåp från

(40 av 280 ord)

Arkitektur

Västerbottens traditionella gårdar är av kringbyggd, nordsvensk typ där manbyggnaden, den s.k. Västerbottensgården, utgör en nätt variant av parstugan. Karakteristiska är de stora 6–8-kantiga timmerlogarna, byggda för tröskning med hästdragen bult. Intill logen stod ofta en storhässja med plats för hela

(41 av 288 ord)

Musik

Spelmansmusiken i Västerbotten har en förhållandevis modern prägel, vilket förklaras av dels det modeinflytande som kustläget medfört, dels de

(19 av 134 ord)

Folkkultur

I de västerbottniska kustsocknarna frodades ett starkt bondesamhälle med strängt genomförd självhushållning. En högkonjunktur på 1500-talet kan avläsas i de proportionellt sett stora bidragen till Älvsborgs lösen 1570. Starka

(29 av 201 ord)

Västerbotten i litteraturen

Medan Västerbottens läns nordvästra del tidigt tilldrog sig litterärt intresse (se Lappland, Lappland i litteraturen) dröjde det relativt länge innan landskapet Västerbotten, dvs. kustbygden och inlandet, till huvudsaklig del bestående av skogs- och myrmarker, blev litterärt

(36 av 256 ord)

Förhistoria

Inlandets skogsområde och kusten har sina egna förhistoriska särdrag. De äldsta spår av mänsklig närvaro som påträffats i Västerbotten, ca 9 000 år gamla, härrör från bosättning i inlandet under det första skedet efter isens avsmältning. Totalt är flera tusen boplatser kända.

I inlandet präglas stenåldern fyndmässigt

(46 av 328 ord)

Historia

För det historiska Västerbottens omfattning se Västerbottens län och landskap.

Enligt Hälsingelagen existerade ett Stor-Hälsingland vid 1300-talets mitt. Detta område sträckte sig åtminstone till södra Västerbotten, vilket även framgår av att Umeå och Bygdeå var de nordligaste namngivna socknarna 1314. Förhållandet kan jämföras med Nöteborgstraktaten 1323, enligt vilken landet norr om Skellefteälven lika väl kunde vara ryskt som svenskt intresseområde. Från 1380-talet var dock Västerbottens kustland avgjort svenskt område, med orientering mot Österbotten,

(73 av 518 ord)

Medverkande

  • Barbro Werkmäster
  • Carl Olov Sommar
  • Gunnar Ternhag
  • Jan von Konow
  • Karin Eriksson
  • Kjell Lundholm
  • Martin Fritz
  • Mats Widgren
  • Olle G. Olsson
  • Sune Zachrisson
  • Sven Behrens
  • Ulf Gärdenfors
  • Åsa Lundberg

Litteraturanvisning

Allmänt:
Karin Eriksson (utgivare), ”Västerbotten genom tiderna”, Acta Bothniensia Occidentalis 1994.
Natur:
Fåglar i Västerbotten 1976–;
F. Ebeling & K. Curry-Lindahl (utgivare), Natur i Västerbotten och Norrbotten (1956).
Kulturlandskap:
G. Enequist, ”Övre Norrlands storbyar i äldre tid”, Ymer 1935.
Konst:
Norrländska landskap: Landskapsbilder av 50 målare och 10 fotografer under 200 år, utställningskatalog Bildmuseet, Umeå (1990);
Stefan Eliasson (utgivare), Pionjärerna: Den första generationen konstnärer i Västerbotten (1994);
B. Werkmäster (utgivare), Anna Nordlander och hennes samtid (1993).
Musik:
”Musik i Västerbotten”, Västerbotten 1977:2 (temanummer);
”Orgelbyggare i Västerbotten”, Västerbotten 1994;
K. Gunnar A. Karlsson & S. Burman, Slatta fra Wästerbottn (1987).
Förhistoria:
E. Baudou, Norrlands forntid: ett historiskt perspektiv (1992).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Västerbotten. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/västerbotten