Visby, centralort (stad) i Gotlands kommun, västra Gotland (Gotlands län); 23 953

(11 av 76 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Bebyggelse

Visby återspeglar på ett unikt sätt en tidigmedeltida storstad av internationell betydelse. Grunddragen i det centrala stadsområdet, med långgator parallellt med stranden och korta tvärgränder samt vägar från den medeltida hamnen vid nuvarande Almedalen upp mot Klinten, kan ledas tillbaka till

(41 av 288 ord)

Kyrkoruiner

Ett dominerande inslag i Visby är de många kyrkoruinerna av kalksten, de flesta välbevarade.

Sankt Clemens treskeppiga kyrka med torn och smalare kor härrör från 1200-talets mitt och föregicks av en senare ombyggd 1100-talskyrka.

Drottens likaså treskeppiga kyrka med torn och absidkor påminner mycket om Sankt Clemens men är mindre och något äldre.

Av Sankta Gertruds

(56 av 396 ord)

Historia

I stadskärnan har påträffats lämningar av en boplats från mellanneolitikum (3300–2800 f.Kr.). Hur långt tillbaka i tiden stadsbebyggelsen sträcker sig är oklart; arkeologiska undersökningar under 1980-talet har gett begränsad kunskap om en träbebyggelse som möjligen härrör från 800-talet. Namnet Visby, känt först från början av 1200-talet, antyder en central kultplats. Vid Kopparsvik (’Köpvik’) söder om den nuvarande stadskärnan anlades under vikingatiden en handelsplats och ett gravfält. Den medeltida staden, vars gatunät har uppfattats som slutpunkten

(75 av 535 ord)

Ortnamnet

Ortnamnet (1225 Wisby) innehåller vi ’hednisk kultplats’ i epexegetisk genitiv och

(11 av 18 ord)

Medverkande

  • Mats Bergman
  • Nils Ahlberg
  • Pia Lindgren
  • Åke G. Sjöberg

Litteraturanvisning

R. Engeström m.fl., Visby: Historisk bakgrund, arkeologiska dokumentationer (1988);
G. Svahnström, Visby under tusen år (2:a upplagan 1990);
H. Yrwing, Visby – Hansestad på Gotland (1986).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Visby. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/visby