anatema
anateʹma (grekiska anaʹthēma ’uppställande’, ’helgande’, ’ägnande’, av anatiʹthēmi ’uppställa’), beteckning för att något vigs åt en gudom eller ställs under förbannelse.
En gammalisraelitisk motsvarighet är tillspillogivningen. Den latinska formeln anathema sit (’Må han bli förbannad’) brukades från 300-talet i kyrkan som formel vid uteslutning ur kyrkogemenskapen. I allmänt språkbruk betyder ordet fördömande, förkastelsedom. Jämför bann.
Information om artikeln
Källangivelse