Väster om franciskanklostret, i en sluttning mot Arbogaån, framväxte från 1280 själva staden med en rutliknande stadsplan. Huvudaxeln (nuvarande Kapellgatan) gick via torget ned mot ån. Troligen under senare medeltid bebyggdes den södra åstranden, som låg i Strängnäs stift; norra sidan tillhörde Västerås stift.

I Arboga finns

(47 av 330 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Källangivelse
Nationalencyklopedin, Bebyggelse. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/arboga-(kommun-ingress)/tätorten/bebyggelse