Historia
Den koloniala tiden (1516–1816)
Argentinas moderna historia börjar 1516, då spanjoren Juan Díaz de Solís (cirka 1470–1516) upptäckte La Plataviken. År 1536 anlade Pedro de Mendoza (1487–1537) staden Santa María del Buen Aire, som dock övergavs 1541 på grund
(35 av 245 ord)Orolig start på självständigheten (1816–1860)
Våldsamma konflikter präglade Argentinas historia fram till 1860. Krig fördes mot Brasilien, Uruguay och Bolivia. En stark motsättning uppstod mellan
(20 av 140 ord)Politisk stabilitet och befolkningstillväxt (1860–1930)
Med Bartolomé Mitres presidentskap (1821–1906, president 1862–68) inleddes en 70-årig period av stabilitet, civila regeringar och ett stigande välstånd men även av territoriell expansion (krig mot Paraguay och olika
(29 av 204 ord)Politisk oro med militärdiktatur och statskupper samt peronismens framväxt (1930–84)
Depressionsåret 1930 blev inledningen till det moderna Argentinas politiska instabilitet. Konservativa generaler avsatte den återvalde Irigoyen. Därpå följde 13 år av vacklande regeringar, och 1943 genomfördes en ny kupp. En av kuppledarna, överste Juan Perón, fick leda arbetsdepartementet. Han drev en arbetarvänlig politik, som vann stort förtroende hos den återuppbyggda arbetarrörelsen. År 1945 avsattes och fängslades Perón men befriades till följd av arbetarprotester. Presidentvalet 1946 vanns av Perón. Kvinnorna
(69 av 492 ord)Makarna Kirchner vid makten
Det växande missnöjet banade väg för peronisten Carlos Menems seger i 1989 års presidentval. Trots sitt traditionella peronistiska kampanjbudskap förde Menem en stram ekonomisk politik med bland annat omfattande privatiseringar i syfte att sanera landets ekonomi. Den notoriskt höga inflationen dämpades, men samtidigt ledde en omfattande valutareform till en övervärderad inhemsk valuta och stora finansiella problem med växande utlandsskuld och låg tillväxt. I december 2001 utbröt en djup ekonomisk och politisk kris då småsparare i panik tog ut sina besparingar, banksystemet
(81 av 713 ord)Fortsatta ekonomiska problem
I presidentvalet i oktober 2015 besegrade borgmästaren i Buenos Aires, Mauricio Macri, vilket innebar att landets president för första gången på 14 år inte representerade peronistpartiet.
Macri avskaffade exportskatterna på flera jordbruksprodukter samt valutakontrollen. Han tog även bort priskontroller på basvaror som el, vatten och gas. Besluten fick valutan att tappa i värde samtidigt som priserna i många fall fördubblades och arbetslösheten ökade. Presidenten drev också igenom stora sparpaket för statsförvaltningen vilket bland annat ledde till att drygt 20 000
(80 av 723 ord)