danaarv

danaarv (fornsvenska dana arver, till ett *dan i betydelsen ’död’), benĂ€mning i de medeltida lagarna och i 1734 Ă„rs lag pĂ„ kvarlĂ„tenskap efter avliden person utan kĂ€nda arvingar.

Som regel skulle danaarv tillfalla kungen, om det var en lekman som avlidit, och biskopen, om det var en prÀst. I landskapslagarna Àr det vanligen frÄga om arv efter utlÀndsk man, men i Upplandslagen Àven om arv efter inlÀndsk man. Enligt de medeltida landslagarna skulle danaarv efter utlÀndsk man tillfalla

Litteraturanvisning

Medverkande

Göran Inger

KĂ€llangivelse

Vill du komma Ät hela artikeln?
  • Objektiv och pĂ„litlig kunskap.

  • Prova det, du kommer att gilla det!

  • Marknadsledare i Sverige.