ECT (förkortning för engelska electric convulsive treatment), elektrokonvulsiv behandling, psykiatrisk behandlingsmetod där epileptisk aktivitet i hjärnan framkallas genom elektrisk stimulering. Behandlingen kallas på svenska också elbehandling, medan den äldre benämningen elchock är missvisande och psykologiskt olämplig.

ECT beskrevs första gången 1938 av italienarna U. Cerletti och L. Bini och hade en föregångare i den 1935 av ungraren L.J. von Meduna introducerade behandlingen

(62 av 439 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Jan-Otto Ottosson
  • Jörgen Malmquist
Källangivelse
Nationalencyklopedin, ECT. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ect