elektriska maskiner, elmaskiner, sammanfattande benämning på roterande maskiner som omvandlar mekanisk

(11 av 36 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Verkningssätt

Funktionen hos elektriska maskiner är baserad på grundlagarna för elektromagnetisk induktion och kraftverkan på strömförande ledare i magnetfält (se elektricitet). I en lindning som omsluter ett i tiden varierande magnetiskt flöde induceras en elektromotorisk kraft (emk), vars storlek är proportionell mot den hastighet varmed flödet förändras. I ett magnetfält påverkas en ledare av en kraft proportionell mot strömmens och magnetfältets styrkor. Kraften är vinkelrät mot ledaren och det magnetiska fältet.

Man

(71 av 505 ord)

Synkront varvtal och frekvens

Bilden nedan visar ett snitt genom en maskin där rotorn är försedd med fyra magnetpoler. Detta utförande är typiskt för en synkronmaskin. Denna typ av maskin har sin viktigaste användning som generator i stora

(34 av 236 ord)

Växelströmsmaskiner

Växelströmsmaskiner kan vara utförda för trefas eller enfas växelström. Små enfasmaskiner är mycket vanliga i hushållsapparater, hemelektronik, mindre verktygsmaskiner etc. Vridmomentet i en enfasmaskin för 50 Hz pulserar dock med

(30 av 209 ord)

Synkronmaskinen

har fått sitt namn av att dess funktion är helt beroende av att den arbetar med ett varvtal som är synkront med nätets frekvens. Den används som motor då effektbehovet är stort, men mindre maskiner får en allt mer ökad betydelse.

Den är den helt dominerande maskintypen vid generering av elektrisk energi. Generatorerna är ofta mycket stora och effekter av storleksordningen 1 000 megawatt och mer förekommer. Användningen av så stora enheter

(72 av 506 ord)

Asynkronmaskinen

eller induktionsmaskinen är den vanligaste växelströmsmotorn, men den används ibland även som generator. Statorlindningen är utförd på samma sätt som i synkronmaskinen, medan rotorn i sitt vanligaste utförande är försedd med en s.k. kortsluten lindning. Rotorlindningen består då av stavar av aluminium eller koppar i rotorspåren, och ändarna är förbundna med ringar så att slutna strömkretsar kan utbildas. En rotor av denna typ kallas burrotor eller kortsluten rotor. Konstruktionen blir billig och mycket robust. Lindningen tillverkas ofta genom att aluminium

(80 av 613 ord)

Likströmsmaskinen

Likströmsmaskinen används praktiskt taget enbart som motor i system för reglering av varvtal och moment. Magnetpolerna placeras i statorn och fältet alstras oftast med likströmmatade spolar på polerna. I mindre maskiner används även permanentmagneter, vilket förbättrar verkningsgraden. Ankarlindningen i rotorspåren består av ett stort antal seriekopplade härvor,

(47 av 334 ord)

Medverkande

  • Karl-Erik Hallenius
  • Olof Samuelsson

Litteraturanvisning

A. Alfredsson ”Elmaskiner”, Elkrafthandboken ( 2003);
K.-E. Hallenius, ”Elektriska Maskiner”, Elkraftteknisk handbok ( 1982);
W. Liander, Små elektriska motorer ( 1975).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, elektriska maskiner. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/elektriska-maskiner