förbränningsmotor, arbetsmaskin inom gruppen värmemotorer vilken genom inre förbränning av luft–bränsleblandning omvandlar värmeenergi till mekaniskt arbete. Med inre förbränning avses

(20 av 142 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Kolvmotorn

Kolvmotorn kan ha en eller flera cylindrar i vilka, under inverkan av den expanderande gasens tryck, kolvar rör sig fram och tillbaka. Kolvarna är förbundna med vevaxelns vevslängar genom vevstakarna. För att utjämna motorns gång fördelas vanligen arbetet på flera cylindrar med en för kolvarna gemensam vevaxel. Vevanordningen utförs så att kraftimpulserna från kolvarna blir jämnt fördelade under vevaxelns varv. Vevaxeln förses vanligtvis också med motvikter och svänghjul anordnade så att motorns vibrationer minskas. Cylindrarna kan i cylinderblocket anordnas i

(80 av 704 ord)

Ottomotorn

Ottomotorn, även benämnd bensin- , förgasar-, eller insprutningsmotor, kännetecknas av ett förbränningsförlopp som startar efter att en till 8–15 bar komprimerad homogen bränsle–luftblandning antänds med en elektrisk gnista. Från gnistan byggs en flamfront successivt upp och breder ut sig i förbränningsrummets samtliga riktningar. Utbredningshastigheten från tändstiftet är först låg men ökar sedan snabbt för att mot slutet avta och åter bli låg ute vid den kylda cylinderväggen. Flamfrontshastigheter på 10–25 m/s är

(72 av 506 ord)

Dieselmotorn

Dieselmotorn är en förbränningsmotor med kompressionständning enligt Rudolf Diesels process. I dieselmotorn komprimeras den insugna luften samt en liten mängd restgas från föregående cykel till ett högt tryck i motorcylindern, varefter bränslet under högt tryck sprutas in i förbränningsrummet när kolven befinner sig nära övre vändläget. Genom att luftens temperatur på grund av det höga trycket överstiger bränslets antändningstemperatur självantänder detta en kort tid efter insprutningen.

Som bränsle används i dieselmotorn vanligen relativt svårflyktiga brännoljor. Dieselmotorns effekt regleras genom mängden bränsle

(81 av 893 ord)

Homogenmotorn

Homogenmotorn, HCCI-motorn, är ny typ av motorteknologi med unika egenskaper. HCCI står för Homogeneous Charge Compression Ignition, dvs. homogen kompressionständning. Tekniken erbjuder

(22 av 155 ord)

Wankelmotorn

Wankelmotorn är en förbränningsmotor som arbetar enligt otto- eller dieselprincipen, den förra är vanligast. Wankelmotorn är uppbyggd av ett kring motoraxeln koncentriskt förlagt hus.

En triangulär, liksidig rotorskiva roterar under inverkan av förbränningstrycken.

(33 av 229 ord)

Frikolvsmotorn

Frikolvsmotorn är en linjär förbränningsmotor utan vevsystem i vilken kolvrörelsen styrs av krafter från förbränning, last, friktion, massa, och returanordning. Motortypen

(21 av 150 ord)

Gasturbinen

Gasturbin för reaktionsdrift, även kallad jetmotor, är en gemensam benämning på

(11 av 49 ord)

Turbojetmotorn

Turbojetmotorn är i princip en gasturbin. Den förekommer i flera varianter med enkel och uppdelad

(15 av 102 ord)

Ramm-motorn

Ramm-motorn är en jetmotor som arbetar med brännkammare men utan kompressor

(11 av 57 ord)

Pulsmotorn

Pulsmotorn är en jetmotor med underljudshastighetprestanda. Den arbetar med pulserande förbränning. Den är främst

(14 av 97 ord)

Turbokompressor

Turbokompressor eller turboöverladdare är en anordning för överladdning av förbränningsmotorer och som drivs med avgasenergi. Turbokompressorn kan också betraktas som en enaxlig gasturbin, där en förbränningsmotor utgör gasgenerator.

(28 av 197 ord)

Termodynamiska principer

Som grund för förbränningsmotorns konstruktion ligger Carnots teori om kretsprocesser, dvs. en sekvens av tillståndsförändringar för

(16 av 110 ord)

Historik

Den industriella revolutionens första fas baserades på ångmaskinen som energiomvandlare. Den andra fasen baserades på förbränningsmotorer och elmotorer. Förbränningsmotorn har gett en nästan total omstrukturering av transportväsendet, med stora inslag av landsvägs- och lufttransporter, vilka i sin tur blivit styrande för stora delar av urban och annan

(47 av 330 ord)

Medverkande

  • Ove Backlund

Litteraturanvisning

J.B. Heywood, Internal Combustion Engine Fundamentals (1988);
L.C. Lichty, Combustion Process (1967).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, förbränningsmotor. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/förbränningsmotor