fotokemi, studiet av kemiska reaktioner som kan framkallas i ett system genom absorption av ljusstrålning; ibland inkluderas även kemiska reaktioner initierade på annat sätt men vilka leder till utsändande av ljus (se kemiluminescens). Som exempel på fotokemiska reaktioner i den snävare bemärkelsen kan nämnas växternas fotosyntes, mekanismen för seendet, pigmentbildning i huden, fotografi, ozonbildning, fotokemisk smog, fotopolymerisation, fotonedbrytning av plaster, blekning av färgämnen och kritning av målarfärg. Den aktiva (”aktiniska”) strålningen är antingen synligt ljus (våglängder mellan 400 och 700

(80 av 809 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Mekanism

De allra flesta molekyler innehåller ett jämnt antal elektroner. I molekylens elektroniska grundtillstånd föreligger dessa parvis i molekylorbitaler och då med antiparallella spinn. Molekylen saknar således spinnrörelsemängdmoment; man säger att grundtillståndet är ett singlett-tillstånd, betecknat S0. (Ett notabelt undantag är syremolekylen, vilken i sitt grundtillstånd har två elektroner med parallella spinn; grundtillståndet sägs vara ett triplett-tillstånd.)

image/jpeg

fotokemi. Schematisk framställning av olika fotokemiska primärprocesser. De gula ”lådorna” representerar molekylorbitaler, pilarna elektroner och dessas spinnriktning. De grova linjerna är

(79 av 577 ord)

Medverkande

  • Bertil Holmström
Källangivelse
Nationalencyklopedin, fotokemi. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/fotokemi