(1 av 1 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Ljudsystem

I den klassiska attiskan var långa och korta vokaler skilda fonem. Dialekten hade sju långa ([i: e: ɛ: a: o: u: y:]) och fem korta ([i e

(27 av 190 ord)

Formlära

Klassisk grekiska är ett flekterande språk med rikt formsystem. Substantiv, adjektiv och pronomen har tre genus: maskulinum, femininum och neutrum. Antalet kasus är fem: nominativ, genitiv, dativ, ackusativ och vokativ; dessutom finns rester av urindoeuropeiskans lokativ, instrumentalis och ablativ. Av numerus finns förutom singularis och pluralis även dualis, ’tvåtal’, men detta försvann ur det levande språket senast på

(58 av 411 ord)

Syntax

Satsbyggnaden präglas i klassisk grekiska av det rika formsystemet. Rena kasusformer har samma

(13 av 89 ord)

Ordförråd

De greker som invandrade under bronsåldern hade ett ordförråd som huvudsakligen var baserat på indoeuropeiska ordrötter. Under bronsåldern och den tidiga järnåldern berikades detta med ett stort antal lånord. Flera av dem kom från de anatoliska och de semitiska språken, främst feniciska. Andra var så kallade kulturord, som är gemensamma för flera språk i området men av okänt

(58 av 412 ord)

Skrift

Från ca 1200 f.Kr. finns grekiska texter bevarade, skrivna med en stavelseskrift med ca 90 tecken kallad linear B. På Cypern användes en liknande stavelseskrift till ca 200 f.Kr. Kanske redan på 900-talet och senast ca 750 f.Kr. övertog och utvecklade grekerna den feniciska skriften,

(45 av 319 ord)

Medverkande

  • Jerker Blomqvist
  • Vassilios Sabatakakis
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Grekiskans struktur. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/grekiska/grekiskans-struktur