infanteriʹ (italienska infanteria, till infante i betydelsen ’fotsoldat’, jämför infant), sedan 1600-talets början benämning på en armés till

(18 av 125 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Utveckling

Det grekiska fotfolket bestod från 600-talet dels av hopliter, som var tyngre utrustade (med bland annat stötspjut samt kroppspansar), dels av lätt beväpnade slungare, spjutkastare och bågskyttar. Hopliterna slogs i tät gruppering för att genom stötkraften i anfallet åstadkomma avgörande. De lätt beväpnade slogs däremot i spridd ordning. Romarna organiserade det tunga

(52 av 370 ord)

Medverkande

  • Einar Lyth

Litteraturanvisning

F.E. Adcock, Antikens krigskonst I–II (1966);
Gunnar Artéus, Krigsteori och historisk förklaring, 2: Karolinsk och europeisk stridstaktik 1700–1712 (1972);
Theodor Fuchs, Geschichte des europäischen Kriegswesens I–II (1972).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, infanteri. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/infanteri