legion
legioʹn (latin leʹgio 'romersk häravdelning', egentligen 'utvalt manskap', av leʹgo 'uttaga', 'välja', 'utskriva'), ytterst benämning på det äldsta Roms uppbåd av stamkrigare, senare den högsta administrativa och taktiska enheten i den romerska armén.
Under kung Servius Tullius infördes på 500-talet f.Kr. en förmögenhetsindelning av stadens medborgare, varvid de högsta klasserna kom att tjänstgöra som ryttare och tungt infanteri och övriga som lätta understödstrupper. Krig mot italiska bergsfolk och kelter medförde så småningom att den traditionella stridsformeringen, hoplitfalangen (se hoplit), övergavs för mindre och flexiblare
Litteraturanvisning
Information om artikeln
Medverkande
Christer Gerding
Källangivelse