inflammation (latin inflammaʹtio, av latin inflaʹmmo ’sätta i brand’, ’antända’), i vid bemärkelse kroppens

(14 av 99 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Orsaker till inflammation

Oräkneliga faktorer kan utlösa en inflammation. Det gemensamma är närvaron av sådana ämnen som kroppen upplever som främmande. Dessa kan antingen ha kommit in utifrån eller vara resultatet av skada på den egna vävnaden. De får inte vara friska beståndsdelar av de normala cellerna eller den normala vävnaden. Död kroppsegen vävnad behandlas av kroppen i princip som främmande.

(58 av 410 ord)

Akut inflammation orsakad av livlöst agens

Reaktionen efter ett knivstick är ett exempel på akut inflammation utlöst av mekanisk skada. Fyra faser kan utan skarpa gränser urskiljas i förloppet. Styrningen av dessa fyra faser är ytterligt komplex och fortfarande ofullständigt känd. Bilden förvirras av att de många nedan nämnda substanserna har flerfaldiga, ofta från varandra svårskiljbara, ibland förstärkande och ibland hämmande effekter. Grundprincipen är produktion av faktorer som påverkar celltillväxt, cellmigration (cellvandring) och cellfunktioner. Faktorerna kan verka antingen på avstånd på ett hormonlikt sätt eller endast

(80 av 725 ord)

Akut inflammation orsakad av levande agenser, exempelvis bakterier

Förloppet av en inflammation är något annorlunda efter en infektion med varbildande bakterier, t.ex. streptokocker.

Skillnaden mot inflammation orsakad av livlöst agens består framför allt i att de vita blodkropparna blir betydligt aktivare. Mängder av granulocyter kommer att samlas. Medan de tar upp (fagocyterar)

(44 av 314 ord)

Kronisk inflammation

Kroniska inflammationer, t.ex. tuberkulos, varar under många år. Den primära inflammationen har då ofta ett ganska lugnt förlopp. Först

(19 av 134 ord)

Celler som deltar i inflammationen

Många cellslag medverkar från kroppens sida i en inflammation.

Endotelcellerna i små fina vener känner igen lymfocyter och är särskilt aktiva vid urskiljningen av dessa från blodet till vävnaden. Endotelceller bildar också några av de ämnen som reglerar förloppet vid inflammation, t.ex. prostaglandiner och interleukin-1. Vidare kan endotelcellerna bilda vävnadsfaktor (tissue factor) som startar

(54 av 379 ord)

Sjukliga och normala inflammationer

Ingen människa undgår att drabbas av inflammationer. I själva verket pågår sådana åtminstone i mindre skala ständigt någonstans i kroppen. Då de blir mer framträdande tillkommer allmänna symtom som feber, hög sänka, ökat

(33 av 230 ord)

Medverkande

  • Jan Pontén
Källangivelse
Nationalencyklopedin, inflammation. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/inflammation