kaldéer
kaldéer (akkadiska kaldu, hebreiska kashdim, grekiska Chaldaiʹoi), fornsemitiskt folk som härskade i Babylonien, framför allt under det nybabyloniska eller kaldeiska riket 625–539 f.Kr.
Kaldéerna omnämns redan ca 1100 f.Kr., men först efter 900 f.Kr. blir deras historia mer gripbar. De bodde då i södra Babylonien, och var organiserade i ”hus” eller stammar. Vid sidan av babylonier, araméer och elamiter var de ett av målen för de assyriska kungarnas krigståg söderut. Den mest kände
Litteraturanvisning
Information om artikeln
Medverkande
Olof Pedersén
Källangivelse