Hu Shi, som tog initiativet till Den litterära revolutionen (1917–20), hävdade att det klassiska skriftspråket hade spelat ut sin roll och krävde att det skulle ersättas av ett nytt, baserat på talspråket. Språkreformrörelsen medförde att den kinesiska litteraturen leddes in på helt nya spår. Novellen och essän utgjorde de ledande prosagenrerna under 1920-talet. Den ojämförligt främste bland 1920-talets författare var Lu Xun, vars huvudsakliga skönlitterära produktion ryms i de två novellsamlingarna ”Stridsrop” (1923) och ”Tvekan” (1926). Han skrev även många

(80 av 574 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Göran Malmqvist
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Skönlitterär prosa efter 1900. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kina/litteratur/skönlitterär-prosa-efter-1900