kosmologi (av kosmos och grekiska -logiʹa ’-lära’, ’-vetenskap’, av loʹgos ’ord’), läran om universums storskaliga

(15 av 105 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Den kosmologiska standardmodellen av i dag

Universum kom till för knappt 13,8 miljarder år sedan i stora smällen (engelska big bang). I detta ögonblick skapades tid och rum liksom materian i

(25 av 173 ord)

Grunden för den kosmologiska kunskapen

Orsaken till att man i dag har så pass god kunskap om världsalltet är framför allt omfattande och precisa astronomiska observationer som kunnat nå även mycket avlägsna objekt. Avgörande har varit undersökningarna av den kosmiska bakgrundsstrålningen i mikrovågsområdet, där observationer från

(41 av 289 ord)

Från stora smällen till i dag

Den grundläggande observationen inom kosmologin är att universum utvidgar sig. Denna insikt går tillbaka på Edwin Hubbles upptäckt 1929 av rödförskjutningen hos ljuset från galaxer, som blir större ju längre bort galaxerna befinner sig. Hubble själv såg detta som en ren dopplereffekt: att galaxerna rör sig genom rymden bort från

(50 av 353 ord)

Övergångsperioder

Samtidigt som det har utvidgas har universum svalnat och genomgått en serie epoker skilda åt i tiden av så kallade övergångsperioder. Tre sådana övergångsperioder

(24 av 166 ord)

Galaxbildning

Energin och materian i världsalltet var ursprungligen ytterst jämnt fördelad. Detta framgår av att den kosmiska bakgrundsstrålningen, som antas återge

(20 av 136 ord)

Kosmologins historia

(1 av 1 ord)

Tiden fram till cirka 1960

Den moderna kosmologin har sina rötter i tiden kring 1600, när tanken fördes fram att världsalltet kunde omfatta mer än vårt planetsystem med omgivande stjärnhimmel. Enstaka forskare började då spekulera om att stjärnorna är solar och att stjärnevärlden kan vara oändlig. En av de första som gjorde det var Thomas Digges i en skrift från 1576. Även Giordano Bruno var inne på dessa tankegångar.

Under 1700-talet upptäcktes ett antal ”nebulosor”, vilket ledde till misstanken att stjärnor kan vara samlade i

(80 av 827 ord)

Kosmologi blir accepterad vetenskap

Relativitetsteorin tillåter många expanderande världsmodeller, och den moderna kosmologiska forskningen har inte minst handlat om att finna den modell som bäst beskriver vårt verkliga universum. Fram till 1960-talet var resultaten dock blygsamma eftersom man inte kunde observera tillräckligt avlägsna stjärnsystem. Denna situation förändrades först 1963 då kvasarerna upptäcktes. År 1965 fann Arno Penzias och Robert Wilson (Nobelpris 1978) en jämnt fördelad (isotrop) mikrovågsstrålning, den kosmiska bakgrundsstrålningen. Denna tolkades av Robert Dicke och James Peebles (född 1935) med medarbetare som ett

(80 av 697 ord)

Antropologiskt perspektiv

Som antropologisk term syftar kosmologi på en kulturellt etablerad världsbild, snarare än på själva studiet av denna. En given kulturs kosmologi utgörs av det system av föreställningar om världen som en antropolog kan identifiera. Däri ingår den kulturellt standardiserade uppfattningen om tid och rum och världsalltets

(46 av 327 ord)

Kinesisk kosmologi

Enligt en urgammal kosmologisk tradition i Kina bildade världsbilden, filosofin, religionen och det politiska systemet en oskiljaktig helhet, vilken kom till uttryck i teorin om yin och yang och wuxing. Den

(31 av 215 ord)

Medverkande

  • Anita Jacobson-Widding
  • Bengt E Y Svensson
  • Lars Berglund
  • Peter Nilson

Litteraturanvisning

Lars Berglund, The Secret of Luo Shu: Numerology in Chinese Art and Architecture( 1990);
Stephen W. Hawking, Kosmos: En kort historik ( svensk översättning 1989);
Stephen W. Hawking & James Hartle ( redaktörer), Three Hundred Years of Gravitation ( 1987);
Stanley L. Jaki, The Paradox of Olbers’ Paradox ( 1969);
Janna Levin, Hur universum fick sina fläckar (svensk översättning 2003);
Simon Singh, Big Bang (svensk översättning 2005);
Robert W. Smith, The Expanding Universe: Astronomy’s ’Great Debate’ 1900–1931 ( 1982);
Max Tegmark, Vårt matematiska universum (svensk översättning 2014).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, kosmologi. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kosmologi