Litteraturkritiken är nästan lika gammal som litteraturen själv; dess äldre historia sammanfaller med estetikens, och inga senare kritiker har betytt mer än Platon och Aristoteles. Horatius formade på latin sentenser som fångade in det centrala i litterära företeelser. Under hellenistisk tid gjordes urval av mönstergilla författare och verk (se kanon 3), som i högsta grad kom att styra eftervärldens litterära smak. Renässansens återknytning till antiken tog sig för kritikens del främst uttryck i editioner och kommentarer, därnäst i ställningstaganden till

(80 av 632 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Per Rydén
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Litteratur. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kritik/litteratur