kvinnorätt
kvinnorätt, nordisk benämning på den del av rättsvetenskapen som studerar sammanhangen mellan kvinnokön och rättsregler. Kvinnorätten har i stor utsträckning utvecklats i ett nordiskt sammanhang. Samarbetet mellan jurister i de nordiska länderna startade redan på 1970-talet och har fortsatt sedan dess, efter hand med
(44 av 315 ord)Historisk bakgrund
Kunskapsfältet formades som ett specifikt sådant under 1970-talet, till en början med benämningen kvinnorätt. De frågor som ställdes och den kritik som riktades mot juridikens patriarkala karaktär hade formulerats långt tidigare av filosofer som Mary Wollstonecraft, Harriet Taylor Mill och John Stuart
(42 av 291 ord)Feministiskt perspektiv på juridiken
Med ett feministiskt perspektiv på juridiken fångas en utvidgning av kunskapsfältet, från rättsfrågor med direkt betydelse för kvinnor till att även omfatta forskning med ett mångfacetterat, systemkritiskt perspektiv på juridikens utgångspunkter och antaganden. Exempel på grundantaganden som sådana perspektiv riktades mot är idén om rättssystemets enhet och rättssubjektet som autonomt. Begreppet feminism uttrycker en kritisk forskningsansats som med
(58 av 402 ord)Normativa teorier om rättvisa
Det finns en stark koppling mellan juridik och rättvisa. Juridiken och tillämpningen av den förväntas vara rättvis. Detta är särskilt centralt i ett samhälle som gör anspråk på att vara demokratiskt och i en stat som kallar sig rättsstat. Vad rättvisa är och hur en rättvis juridik ser ut finns
(50 av 357 ord)Genus och juridik
Genusrättsvetenskaplig forskning är generell på ett sätt som rättsvetenskapen av tradition alltid har varit; den förutsätter såväl en vetenskaplig som en mer allmänmänsklig bred kompetens. I enlighet med detta ideal är den också tvär- och mångvetenskaplig. Influenserna från andra vetenskaper i genusrättsvetenskaplig forskning är omfattande
(45 av 316 ord)