lokaliseringsteori

lokaliseringsteori, idéer och synsätt som utvecklats för att förklara verksamheters läge och bedöma de geografiska

(15 av 107 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Testa NE.se gratis eller Logga in

Traditionell lokaliseringsteori

Wilhelm Launhardt (1885) och Alfred Weber (1909) studerade hur industrins produktionskostnader varierar över en yta. Weber antog att det bara är kostnader för godstransporter och arbetskraft som varierar

(28 av 195 ord)

Modern lokaliseringsteori

Utvecklingen har medfört att tänkandet fått en rad olika inriktningar inom ämnesområden som regionalekonomi, företagsekonomi och ekonomisk geografi. Det går inte längre att tala om någon enhetlig lokaliseringsteori.

Klassikernas modellresonemang var normativa. De syftade ofta till optimala lösningar på väl strukturerade problem. Under särskilt 1960-talet växte en mer beteendeinriktad forskning fram. Det organisationsteoretiska inslaget blev

(55 av 388 ord)

Information om artikeln

Medverkande

  • Gunnar Törnqvist

Litteraturanvisning

W. Isard, Location and Space Economy ( 1956);
P. Lloyd & P. Dicken, Location in Space ( 3:e upplagan 1990);
A. Lösch, Die räumlische Ordnung der Wirtschaft ( 2:a upplagan 1944);
C. Ponsard, Historie des théories économiques spatiales ( 1958);
Michael Porter, The Competitive Advantage of Nations ( 1990);
A. Scott, New Industrial Spaces ( 1988);
D.M. Smith, Industrial Location ( 1971).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, lokaliseringsteori. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/lokaliseringsteori