Fram till 1990 hade Mongoliet en socialistisk, centralt planerad ekonomi. Den allra mesta handeln ägde rum med Sovjetunionen, och därifrån kom omfattande utvecklingsbistånd. När Sovjetunionen upplöstes inverkade det därför drastiskt på Mongoliets ekonomi. Marknadsekonomi infördes och näringslivet öppnades för konkurrens utifrån.

(41 av 287 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Jordbruk

År 2017 beräknades boskapsskötsel och åkerbruk svara för 12 procent av BNP och 33 procent av sysselsättningen i Mongoliet. Det mesta därav hänfördes till nomadiserande uppfödning av får, getter, nötkreatur, hästar och kameler. Produktion och sysselsättning fluktuerar mycket mellan

(39 av 275 ord)

Skogsbruk

Skog täcker cirka 8 procent av Mongoliets areal. I norra Mongoliet består den huvudsakligen av tall och lärkträd

(18 av 126 ord)

Mineral och energi

Gruvsektorn är den viktigaste delen av Mongoliets näringsliv. På den vilar landets ekonomiska tillväxt, och den svarar för mer än 3/4 av exporten. Dit riktas också det mesta av de utländska direktinvesteringarna.

(32 av 228 ord)

Industri

Tillverkningsindustrin är föga utvecklad. I motsats till gruvindustrin visar den också svag tillväxt. Problemen är främst en outbildad arbetskraft, otillräckliga maskininvesteringar, svag infrastruktur och stora avstånd

(26 av 181 ord)

Utrikeshandel

Fram till 1990 var utrikeshandeln nästan helt inriktad på socialistiska länder och Sovjetunionen spelade en dominerande roll.

(17 av 121 ord)

Medverkande

  • Solveig Mårtensson
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Näringsliv. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/mongoliet/näringsliv