nickel (för etymologi se Historik nedan), ferromagnetisk övergångsmetall i periodiska systemets

(11 av 27 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Förekomst

I jordskorpan är medelhalten nickel tämligen låg, cirka 80 g/ton, medan jordens inre kärna sannolikt innehåller höga halter metalliskt nickel i legering med järn. Även meteoriter innehåller nickel, och i universum är grundämnet relativt vanligt.

I jordskorpan

(37 av 260 ord)

Framställning och produktion

Eftersom nickel förekommer tillsammans med järn, kobolt och koppar är metallurgin komplicerad och starkt beroende av malmtyp. Sulfidiska malmer (pentlandit, pyrrotit och kalkopyrit), som svarar för cirka 60 procent av nickelråvaran, krossas och anrikas genom flotation och ibland magnetisk separation. De erhållna koncentraten av metallsulfider kan antingen ytterligare uppdelas i nickel-, koppar- och järnhaltiga fraktioner eller användas direkt. Genom rostning, varvid svavlet delvis

(63 av 437 ord)

Egenskaper

Naturligt förekommande nickel är en blandning av fem stabila isotoper. I ren, massiv form är metallen silverglänsande, smidbar och något ferromagnetisk upp till Curiepunkten 353 °C. Smält- och

(28 av 191 ord)

Användning

Av världens nickelkonsumtion används merparten för framställning av rostfritt stål och legeringar. Som legeringsämne ökar nickel materialens styrka, seghet

(19 av 124 ord)

Biologisk roll

Nickel har identifierats som strukturbe­ståndsdel i enzymet ureas och utgör ett essentiellt mikronäringsämne för åtminstone vissa organismer. I högre koncentrationer är nickel emellertid giftigt. I likhet med många andra metaller kan nickel i jonform

(34 av 240 ord)

Föreningar

I kemiska föreningar har nickel oxidationstal mellan −1 och +4. De tvåvärda nickelföreningarna, som ofta är gula eller gröna i fast form och gröna eller blå i lösning, är stabilast. Nickel har en rik koordinationskemi. Det finns ett stort antal nickelkomplex, där metallen har koordinationstalet 4, 5 eller 6 och växlande koordinationsgeometri. Exempel är tetraedrisk NiCl42−, pyramidal Ni(CN)53− och oktaedrisk
Ni(H2O)62+.

Nickelkemikalier används industriellt – förutom inom stålindustrin – huvudsakligen för ytbehandling

(72 av 587 ord)

Historik

Namnet nickel härstammar (liksom kobolt) från övertron hos medeltidens tyska bergsmän. Nickelin, NiAs, användes tidigt för grönfärgning av glas. Man trodde att detta mineral innehöll koppar, men att det blivit förtrollat av bergsrået (tyska Nickel, en kortform av Nikolaus; jämför svenska ”nisse” om tomten) så att metallen inte lät sig utvinnas. Det kallades därför Kupfernickel, ungefär ’förtrollad koppar’.

(58 av 408 ord)

Medverkande

  • Birgitta Haeger-Aronsen
  • Germund Tyler
  • Lars Ivar Elding
  • Leif Hambraeus
  • Ulf Erlandsson

Litteraturanvisning

”Nickel, nickel alloys; nickel com­pounds”, Ullmann’s Encyclopedia of Industrial Chemistry 17 (5:e upplagan 1990);
F.B. Howard-White, Nickel, a Historical Review (1963);
J.R. Lancaster, Jr. (utgivare), The Bioinorganic Chemistry of Nickel (1988);
J.O. Nriagu (utgivare), Nickel in the Environment (1980).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, nickel. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/nickel