Norges varierade natur och klimatförändringarna efter den senaste istiden ledde till

(11 av 18 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Mesolitisk tid (cirka 9000–4000 f.Kr.)

Jakt, fångst, fiske och samlande var enarådande. I södra och mellersta Norge tillhör

(13 av 91 ord)

Neolitisk tid (cirka 4000–1800 f.Kr.)

Sädesodling och boskapsskötsel gjorde sitt inträde, i början bara i området kring Oslofjorden.

(13 av 90 ord)

Bronsåldern (1800–500 f.Kr.)

Liksom i andra delar av Skandinavien karakteriseras perioden av begravningar i stora högar eller rösen. Under äldre bronsåldern begravdes de döda obrända,

(22 av 151 ord)

Förromersk järnålder (cirka 500 f.Kr.–Kr.f.)

Perioden präglas av ett enkelt fyndmaterial. Föremålen är få eftersom gravfynden är få, troligen beroende på att

(17 av 120 ord)

Romersk järnålder (Kr.f.–400 e.Kr.)

Jordande av döda blev ånyo vanligt, och vapen började förekomma som gravgåvor. De flesta

(14 av 100 ord)

Folkvandringstiden (400–550 e.Kr.)

Perioden innebar en vidareutveckling av rådande förhållanden. I kustområdet ökar antalet fynd. I sydvästra Norge finns många ödegårdar,

(18 av 124 ord)

Merovingertiden (550–800 e.Kr.)

Merovingertiden utmärks av flera förändringar. En markant nedgång i antalet fynd har

(12 av 85 ord)

Medverkande

  • Bergljot Solberg
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Förhistoria. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/norge/förhistoria