stormaktstiden
stormaktstiden, i svensk historieskrivning gängse benämning på perioden från Gustav II
(11 av 28 ord)Stormaktspolitiken tar form
När Gustav II Adolf under brinnande krig 1611 efterträdde fadern Karl IX ägde något av ett politiskt systemskifte rum. Genom en kungaförsäkran bands denne till samverkan med råd och ständer. Riksrådet fick en klart anvisad roll i riksstyrelsen. Det blev regel att ständernas beslut inhämtades i
(46 av 326 ord)Utbildning och administration
Det politiska systemskiftet i Sverige 1611 låg även på ett mer personligt plan. Högadelns ledare, rikskanslern Axel Oxenstierna, och
(19 av 129 ord)Ekonomiska och demografiska förutsättningar
Den militära upprustningen gällde alla delar av krigsmakten. En satsning på svenskt krigsfolk i stället för värvat utländskt hade både kostnads- och pålitlighetsaspekter. Men stora manskapsförluster tärde hårt på
(29 av 207 ord)Trettioåriga kriget
Den aktiva utrikespolitiken riktades efter Stolbovafreden mot Polen. Riga och hela Livland erövrades 1621–26, varefter det till polska Preussen överflyttade kriget avslutades med stilleståndet i Altmark 1629, som gav Sverige Livland och under sex år
(35 av 248 ord)Drottning Kristina
Vid Gustav II Adolfs död ärvdes kronan av dennes sexåriga dotter Kristina. Förmyndarregeringen, verksam under hennes omyndighetstid fram till 1644, dominerades
(21 av 145 ord)Den karolinska tiden
Vid riksdagen 1655 genomdrev Karl X Gustav beslut om partiell reduktion, vilket krävts av de ofrälse sedan 1644. Samtidigt fattades beslut om
(22 av 150 ord)Förmyndarregering och skånska kriget
Förmyndarregeringen under Karl XI:s minderårighet (1660–72), med Magnus Gabriel De la Gardie som rikskansler, blev mer beroende av råd och riksdag än den
(23 av 167 ord)Kungligt envälde
Erfarenheterna från kriget 1674–79 var helt avgörande för den reorganisation av Sveriges finanser, krigsmakt och styrelse som fick sin politiska bekräftelse av riksdagarna 1680 och 1682. Beslut träffades om förmyndarräfst, om
(31 av 219 ord)Karl XII och stora nordiska kriget
Strategin bakom Karl XI:s reformer var klart defensiv. Det gällde formeringen av den stående krigsmakten (se indelningsverket), där rekryteringen överlämnades till rotarnas och rusthållens värvningar, liksom utrikespolitiken. Denna byggde på en nära samverkan med England, Nederländerna
(36 av 262 ord)Sammanbrottet
Det svenska stormaktsväldets sammanbrott har ofta tillskrivits Karl XII:s person
(10 av 77 ord)