Efter reformationen

Efter 1527 förändrades bildkonstens ställning i Sverige radikalt. Det skulle dröja ett halvsekel innan kyrkorna ens i blygsam skala började beställa ny bildutsmyckning, och det blev i stället kungen och adeln som stod för de flesta konstförvärven – även för den kyrkliga miljön. Det blev nu inom de härskande kretsarna en regel, som bestod ända till början av 1700-talet, att man vid behov kallade in färdigutbildade och tidsmedvetna mästare från kontinenten. Gustav Vasa kallade in några konstnärer,

• Författare:
• Sven Sandström