symmetri (grekiska symmetriʹa, av syʹmmetros ’symmetrisk’, av syn- och -metri), i

(11 av 52 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Geometri

En figur i planet eller i rummet är symmetrisk med avseende på punkten O

(14 av 93 ord)

Fysik

Inom fysiken avses med symmetri egenskapen hos ett fysikaliskt system att vara oförändrat (invariant) under en transformation eller en

(19 av 132 ord)

Klassisk fysik

Klassisk fysik, så som den hade utvecklats under 1800-talet, nådde sin mest fulländade form i Lagrange- och Hamilton-formalismen för

(19 av 130 ord)

Kvantteori

Superpositionsprincipen inom kvantteorin innebär att varje fysikaliskt tillstånd representeras av en enhetsstråle (vektor) i ett Hilbertrum. Eugene Wigner och Valentine Bargmann (1908–89) visade

(23 av 164 ord)

Inre symmetrier

Hittills har betraktade symmetrier varit av geometrisk natur: speglingar, rotationer etc.,

(11 av 73 ord)

Gauge-symmetrier

Om de dynamiska storheter som karakteriserar en inre symmetri görs beroende av tid och rum talar man om en lokal symmetri till skillnad från det fall då den är koordinatoberoende,

(30 av 212 ord)

Kemi

För symmetri hos kristaller se kristall (Symmetri).

(7 av 7 ord)

Molekylär symmetri

En molekyls egenskaper avgörs i många fall av dess symmetri. Linjär-algebraiska metoder (gruppteori) kan användas för att analysera molekylegenskaper via identifiering av molekylens symmetrielement. Normalt utnyttjas fyra symmetrielement; spegelplan (σ), n-faldig rotationssymmetriaxel (Cn), symmetricentrum (i) samt

(36 av 270 ord)

Biologi

Inom biologin innebär symmetri att ett djur eller en del av

(11 av 62 ord)

Medverkande

  • Anders Lundquist
  • Bengt Nordén
  • Hans Riesel
  • Jan S. Nilsson
Källangivelse
Nationalencyklopedin, symmetri. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/symmetri