tomtning
tomtning, arkeologisk benämning på lämning av en temporär bosättning i maritim miljö, bestående av låga stenvallar med invändiga spår av kulturlager och ibland eldstäder.
I Sverige förekommer tomtningar i skärgårdarna, talrikast i Norrland och längs norra Västkusten; högt belägna tomtningar kan ha samband med forntida gravar. Bosättningarna användes i samband med säljakt och utskärsfiske under järnåldern och medeltiden.
Litteraturanvisning
Information om artikeln
Källangivelse