traʹnslativ (latin translatiʹvus ’överförande’, ’hänvisande’, av traʹnsfero ’föra över’, ’överflytta’), kasus i vissa finsk-ugriska språk, t.ex. finska (med ändelsen -ksi), vars huvudfunktion är att markera predikativ till förändringsverb, t.ex. iloinen (nominativ) ’glad’ men Pekka tuli iloiseksi (translativ) ’Pekka blev glad’.