Turkiets tidiga bysantinska arkitektur, med koncentration till Konstantinopel, kulminerade i kyrkan Hagia Sofia (532–37). Av 900-talets armeniska centralkyrkor i östra Turkiet kvarstår ruiner i Ani och Aghtamar. I den seljuqiska islamiska arkitekturen, från och med 1000-talet, sammansmältes tegelkultur från Centralasien och Iran med den inhemska naturstenstraditionen. Det geometriskt precisa stenarbetet präglade byggnadstyper som gravtornet (türbe), karavanserajen,

(56 av 393 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Johan Mårtelius
  • NE-redaktionen (uppdatering)
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Arkitektur. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/turkiet/arkitektur