Statsskick och politik
Även om det moderna Turkiet bygger på Kemal Atatürks vision om en sekulär, västerländsk stat har
(16 av 104 ord)Statsskick
I april 2017 hölls en folkomröstning genom vilken ett förslag om att införa presidentstyre godkändes med knapp marginal; drygt 51 procent av väljarna röstade för förslaget och knappt 49 procent emot. Valdeltagandet var högt, omkring 85 procent.
De konstitutionella förändringar som godkändes fick genomslag i valet i juni 2018, vilket innebar att Erdoğan blev både stats-
(56 av 394 ord)Politik
Partiledarna har stort inflytande och partiväsendet är starkt splittrat. Under 1990-talet förbjöds flera partier, som sedan uppstått i ny dräkt. Med undantag av det största partiet, Rättvise- och utvecklingspartiet (Adalet ve Kalkınma Partisi, AKP), som är ett center–högerparti byggt på religiösa värderingar, saknar partierna breda basorganisationer.
Parlamentsvalet i juni 2015 sågs av många som ett av Turkiets viktigaste i modern tid och som en värdemätare för president Recep Tayyip Erdoğans förslag till författningsförändring. Valutgången blev dock ett svidande nederlag för Erdoğan och AKP; partiet
(84 av 1029 ord)Internationella relationer
Turkiet hör till den krets av länder som grundade FN, OECD och OSSE. Turkiet är sedan 1949 medlem i Europarådet och sedan 1952 i Nato.
Förhandlingar om ett EU-medlemskap inleddes hösten 2005 men relationerna mellan EU och Turkiet förblev komplicerade. EU:s främsta önskemål var att turkiska myndigheter skulle förhindra strömmen av flyktingar till EU. För dessa åtgärder gavs Turkiet ett ekonomiskt bidrag på 6 miljarder euro (se EU–Turkiet-avtalet). I takt med att Turkiet rörde sig mot ett alltmer auktoritärt styre och införde allt fler inskränkningar
(85 av 568 ord)