Turkiet [-ki:ʹ-], stat i Mellanöstern; 779 400 km2, 80,9 miljoner invånare (2017). Turkiet är till 97 procent beläget i sydvästra

(19 av 138 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
  • Författare:
  • Jan von Konow
  • Hans Holmén

Inledning

Merparten av Turkiet tillhör en utskjutande halvö mellan Svarta havet och östra Medelhavet. I stort är det ett högland med en medelhöjd av 1 100

(24 av 165 ord)
  • Författare:
  • Anders Hansson

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Merparten av Turkiet tillhör en utskjutande halvö mellan Svarta havet och östra Medelhavet. I stort är det ett högland med en medelhöjd av 1 100 m ö.h., uppdelat i bäcken och platåer samt omgivet av höga bergskedjor. Jordbävningar förekommer ofta. Dessa är talrikast i de östra

(43 av 306 ord)
  • Författare:
  • Sven Behrens

Klimat

Merparten av Turkiet har ett varmtempererat medelhavsklimat med torrtid på sommaren, medan de inre, östra och nordöstra delarna har ett kalltempererat klimat. Klimatvariationerna är således betydande inom landet.

Kusttrakterna mot Svarta havet, Egeiska havet och Medelhavet har mer nederbördsrika och

(40 av 284 ord)
  • Författare:
  • Johan Warell
  • Sven Behrens

Växt- och djurliv

Turkiet utgör en mötesplats för växter och djur med olika hemvist och utvecklingshistoria – från västra Asien i sydöst, från Kaukasusregionen i nordöst, från Medelhavsområdet i väst och sydväst och från Europa i nordväst – vilket har lett till en sällsynt rik natur. För att slå vakt om denna rikedom har mer än 30 nationalparker och många reservat inrättats, flera dock med inriktning på historiska lämningar.

De inre delarna av Turkiet (Anatolien) domineras av en höplatå med jordbruksbygder, floddalar och

(80 av 959 ord)
  • Författare:
  • Magnus Sylvén

Naturskydd

År 2012 hade Turkiet 33 nationalparker, bland dem den stora sötvattenssjön

(11 av 39 ord)
  • Författare:
  • Ulf Gärdenfors
  • NE-redaktionen (uppdatering)

Befolkning

Sedan den första officiella folkräkningen 1927 (13,6 miljoner invånare) har Turkiets befolkning mer än femfaldigats. Takten i ökningen är relativt hög men avtagande. Den genomsnittliga befolkningstätheten är 104 invånare

(29 av 206 ord)
  • Författare:
  • Jan Ovesen
  • Ingvar Svanberg
  • Hans Holmén

Språk

Turkiska (turkietturkiska) är officiellt språk och talas av ca 67 miljoner. Härtill kommer framför

(14 av 96 ord)
  • Författare:
  • Lars Johanson

Religion

Konstitutionellt är Turkiet ett sekulärt land, men majoriteten av befolkningen utgörs av sunnimuslimer. Dessutom finns en betydande andel aleviter och vissa mindre muslimska grupperingar. I östra Turkiet finns även shiiter, dock oklart hur många.

Grekisk-ortodoxa (2 500), armenisk-apostoliska (65 000) och judiska (23 000) minoriteter återfinns framför allt i Istanbul och i någon mån i Izmir. Dessa tre religiösa minoriteter har ett särskilt skydd genom Lausanne-avtalet från 1923. Patriarken av

(66 av 471 ord)
  • Författare:
  • Jan Hjärpe
  • Ingvar Svanberg
  • Catharina Raudvere

Utbildning

Kemal Atatürk stängde 1924 de religionsanknutna skolorna i strävan att ge utbildningsväsendet en sekulariserad, västerländsk inriktning. Alfabetiseringskampanjer i samband med införandet av det latinska alfabetet var till stort gagn för skolväsendet. Samtidigt finns fortfarande särskilt

(35 av 246 ord)
  • Författare:
  • Torsten Husén
  • Ingvar Svanberg

Sociala förhållanden

Turkiet präglas fortfarande av stora ekonomiska och sociala klyftor mellan stadsbefolkning och landsortsbor, men också mellan västra och östra/sydöstra delen av landet. År 2005 uppskattades antalet arbetslösa till 11,7 procent. Traditionella och religiösa

(32 av 224 ord)
  • Författare:
  • Ingvar Svanberg
  • Hans Holmén

Näringsliv

Näringslivet dominerades tidigare av jordbrukssektorn, men sedan slutet av 1900-talet har jordbrukets andel av BNP stadigt minskat; fortfarande

(18 av 126 ord)
  • Författare:
  • Hans Holmén

Jordbruk, skogsbruk och fiske

Omkring 50 procent av landets yta är brukbar jord, varav hela 13 procent konstbevattnas (2009). Jordbruket, tillsammans med fiske och skogsbruk, sysselsätter cirka 18 procent av arbetskraften. Jordbruket kännetecknas av låg produktivitet på grund av ålderdomliga odlingsmetoder och många små, oekonomiska brukningsenheter. Ändå

(43 av 306 ord)
  • Författare:
  • Hans Holmén

Råvarutillgångar

Turkiet är rikt på mineral och är världsledande i utvinningen av pimpsten och

(13 av 91 ord)
  • Författare:
  • Johan Warell
  • Hans Holmén

Energiförsörjning

Turkiet är det land i Europa som har lägst energiförbrukning per capita, omkring en sjättedel av Sveriges. Den årliga ökningen av energibehovet är dock mycket hög, ca 4 % (2009),

(29 av 202 ord)
  • Författare:
  • Johan Warell
  • Hans Holmén

Industri

Industrin har en ledande roll i Turkiets näringslivsplanering. Den är dock ojämnt utvecklad till följd av byråkrati samt brist på kapital,

(21 av 147 ord)
  • Författare:
  • Hans Holmén

Utrikeshandel

Sedan 1947 har Turkiet haft ett konstant underskott i handelsbalansen. De

(11 av 72 ord)
  • Författare:
  • Hans Holmén

Turism och gastronomi

Landet kom sent med i den europeiska chartervågen. År 1960 hade man totalt 94 000 utländska besökare, en siffra som ökade till 500 000 1970. År 1993 anlände 6,5 miljoner turister och 2015 var siffran 39,5 miljoner. Turistintäkterna uppgår till nästan 15 procent av exportintäkterna.

Turkiet har goda förutsättningar för turism med kuster, bergsområden och mångkulturella städer, t.ex. Istanbul och Izmir. Många charterresor går direkt till badturismens resmål utefter medelhavskusten. Men den naturliga startpunkten för en resa i Turkiet är Istanbul, en av

(80 av 860 ord)
  • Författare:
  • Tove Janson Borglund

Kommunikationer

Turkiets samfärdsel bestäms i hög grad av dess bergiga terräng, den

(11 av 74 ord)
  • Författare:
  • Hans Holmén

Massmedier

De första tidningarna i Turkiet gavs ut i mitten av 1800-talet. Tryckfrihet infördes formellt 1909. Upplagorna gick ned på 1920-talet då republiken och det

(24 av 169 ord)
  • Författare:
  • Karl Erik Gustafsson

Statsskick och politik

Turkiet är en sekulär stat med republikanskt styrelseskick. En kraftigt modifierad

(11 av 49 ord)

Statsskick

Presidenten har i huvudsak en ceremoniell roll som statsöverhuvud. Presidenten utser dock regeringsbildare och kan använda sitt veto mot regeringsbeslut, något som skedde 2007 när dåvarande presidenten Ahmet Necdet Sezer lade in sitt veto mot AKP-regeringens försök att ändra grundlagen. Presidenten väljs i allmänna val för en

(47 av 331 ord)

Politiska partier och aktuell politik

Partiledarna har stort inflytande och partiväsendet är starkt splittrat. Under 1990-talet förbjöds flera partier, som sedan uppstått i ny dräkt. Med undantag av det största partiet Rättvise- och utvecklingspartiet (AKP) som är ett center–högerparti byggt på religiösa värderingar saknar partierna breda basorganisationer.

Parlamentsvalet i juni 2015 sågs av många som ett av Turkiets viktigaste i modern tid och som en värdemätare för president Recep Tayyip Erdoğans förslag till författningsförändring. Valutgången blev dock ett svidande nederlag för Erdoğan och AKP. Från att ha fått

(83 av 754 ord)
  • Författare:
  • Martin Westholm
  • Ingvar Svanberg
  • Anders Hellner

Rättsväsen

Som ett steg i landets modernisering övertog Turkiet 1926 med endast

(11 av 60 ord)
  • Författare:
  • Ulf Arvidsson
  • Michael Bogdan

Mänskliga rättigheter

Turkiet är ett mångfasetterat och på flera sätt splittrat land. Stora sociala och kulturella skillnader råder mellan stadsbefolkning och landsortsbor. Kemal Atatürks vision om den sekulära, västerländska staten utmanas i dagens moderna Turkiet av politiska partier som arbetar för att bevara den traditionella islamisk-turkiska

(44 av 314 ord)
  • Författare:
  • Jessica Christoffersen

Försvar

Försvaret bygger på medlemskapet i NATO. Turkiet har efter murens fall 1989 och Warszawapaktens upplösning genomfört en omfattande omorganisation syftande dels till att inordna alla stridskrafter i NATO:s

(28 av 194 ord)
  • Författare:
  • Göran Andersson

Litteratur och teater

När turkarna kom till Mindre Asien under 1000-talet förde de med sig en rik muntlig tradition. Hovpoeternas diktning påverkades alltmer av persisk och arabisk litteratur, såväl formmässigt som språkligt, och blev svårtillgänglig för folket. Yunus Emre, 1200-talets store mystiker, förenade i sina dikter de båda riktningarna, som sedan utvecklades parallellt. Under den osmanska perioden var poesi den ledande genren. Bildspråkets förfining och versteknikens perfektion kulminerade under

(66 av 469 ord)
  • Författare:
  • Jitka Zamrazilová-Jakmyr

Film

Turkiets första permanenta biograf inrättades 1908 i Istanbul, men det dröjde till efter andra världskriget innan en reguljär inhemsk filmproduktion kom till stånd. Dessförinnan gjordes en rad dokumentärfilmer och ett blygsamt antal spelfilmer. Dominerande på det senare området var den av sovjetisk revolutionsfilm påverkade Muhsin Ertuğrul (1892–1979), som bl.a. gjorde Turkiets

(51 av 359 ord)
  • Författare:
  • Michael Tapper
  • Lars Åhlander

Konst

Turkiets konst efter islams införande i slutet av 1000-talet kan delas in i två stora perioder, den seljuqiska och den osmanska. När seljuqerna trängde in i Anatolien från öster medförde detta också nya östliga influenser i konsten. Den islamiska konstens geometriska och abstrakta ornamentik och den arabiska kalligrafin förenades med en påverkan från Centralasien och Iran. Karakteristiskt för den seljuqiska konsten blev stenreliefer med en kraftfull ornamentik, användningen av glaserat kakel, främst i blått

(74 av 525 ord)
  • Författare:
  • Karin Ådahl

Arkitektur

Turkiets tidiga bysantinska arkitektur, med koncentration till Konstantinopel, kulminerade i kyrkan Hagia Sofia (532–37). Av 900-talets armeniska centralkyrkor i östra Turkiet kvarstår ruiner i Ani och Aghtamar. I den seljuqiska islamiska arkitekturen, från och med 1000-talet, sammansmältes tegelkultur från Centralasien och Iran med den inhemska naturstenstraditionen. Det geometriskt precisa stenarbetet präglade byggnadstyper som gravtornet (türbe), karavanserajen,

(56 av 393 ord)
  • Författare:
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Johan Mårtelius

Musik

Musikaliskt hörde Osmanska riket till det arabisk-islamiska kulturområdet. Efter att republiken Turkiet utropats 1923 skedde en europeisering av det institutionaliserade musiklivet. Under 1940- och 50-talen gjordes stora ansträngningar för att bygga upp en inhemsk nationell estradmusik med rötter i folkmusiken. Denna nya arrangerade folkmusik, Türk halk müziği (’Den turkiska folkmusiken’), skulle ersätta den osmanska konstmusiken som ansågs vara alltför påverkad av arabisk och persisk kultur. Omfattande insamlingar av turkisk folkmusik utfördes, främst i Turkiets östra delar. Ensemblen Yurttan Sesler (’Toner

(80 av 565 ord)
  • Författare:
  • Per Söderberg
  • Dan Lundberg

Förhistoria

Fynd från äldre stenåldern är ännu sparsamt belagda i Turkiet; paleolitiska boplatser är dock kända från grottor nära Antalya. Neolitikum, som tidigare forskning belagt endast nära Mesopotamien, bl.a. vid

(29 av 203 ord)
  • Författare:
  • Paavo Roos

Historia

(1 av 1 ord)

Hettiterna

Omkring 1800 f.Kr. upphörde de assyriska faktorierna att fungera, något som möjligen orsakades av invandrande

(15 av 106 ord)
  • Författare:
  • Paavo Roos

Nya folkvandringar och riken

Tiden vid bronsålderns slut var turbulent, i östra medelhavsområdet bl.a. präglad av attacker från sjöfolken. Kort efter 1200 f.Kr. upphörde hettiterriket att existera, ungefär

(24 av 167 ord)
  • Författare:
  • Paavo Roos

Lyder och perser

Vid tiden för kimmeriernas invasion hade Lydien redan framträtt som det frygiska rikets arvtagare. Kimmerierna intog även lydernas huvudstad Sardes men fördrevs ca 600 f.Kr. av

(26 av 182 ord)
  • Författare:
  • Paavo Roos

Hellenismen

Mindre Asien erövrades 334 f.Kr. av Alexander den store. Det tillföll efter hans död huvudsakligen

(15 av 107 ord)
  • Författare:
  • Paavo Roos

Det romerska styret

Det pergamenska riket testamenterades 133 f.Kr. till Rom av sin siste kung och blev provinsen Asia. Efter flera förödande krig mellan Rom och Mithridates VI av Pontos blev också Pontos sammanslaget med Bithynien till en provins 63

(36 av 263 ord)
  • Författare:
  • Paavo Roos

Den bysantinska tiden

År 395 delades romarriket, och den grekiska rikshalvan kom att bilda det östromerska, sedermera det bysantinska riket. Det anatoliska området beboddes vid denna tid företrädesvis av kristna. Hagia Sofia

(29 av 203 ord)
  • Författare:
  • Ingvar Svanberg

Osmanska rikets expansion

År 1453 intog Mehmet II Konstantinopel, och med denna seger över bysantinarna hade islam slutligen befäst sina positioner i sydöstra Europa och större delen av Anatolien. Konstantinopel blev osmanernas huvudstad, och Hagia Sofia förvandlades till moské. Osmanerna organiserade sitt rike efter bysantinsk förebild. Sultanerna uppfattade sig själva som Konstantinopels och Roms arvtagare, inte som ättlingar till turkiska nomader. Vid hovet utvecklades det osmanska språket, en blandning av turkiska, persiska och arabiska, som blev litteraturspråk i

(75 av 532 ord)
  • Författare:
  • Ingvar Svanberg

”Den sjuke mannen”

Osmanska riket var från början av 1800-talet starkt försvagat och började betraktas som ”Europas sjuke man”. Janitsjarerna avhändes makten 1826, vilket stärkte sultanen men också medförde att militärmakten kunde moderniseras efter västerländsk förebild. Edikt i syfte att reorganisera riket inledde den så kallade reformperioden, Tanzimat (1839–76), men fick endast begränsad effekt.

Stora delar av befolkningen inom Osmanska riket var kristna, som i växande utsträckning fick de europeiska stormakternas beskydd. Imperiet var starkt segmenterat efter religionstillhörighet, där religiöst definierade folkgrupper, millet

(80 av 590 ord)
  • Författare:
  • Ingvar Svanberg

Turkiskt nationsbygge

Turkiet utropades till självständig republik 29 oktober 1923 under benämningen Turkiska republiken och med Mustafa Kemal (från 1933 kallad Kemal Atatürk) som landets förste president. Huvudstaden flyttades 1923 till Ankara. Därmed började också på allvar det moderna turkiska nationsbygget, vid en tidpunkt då andra nationer i Europa sedan länge hunnit konsolideras. Genom reformer skulle en modern turkisk nationell identitet skapas. Historieskrivningen skapade föreställningen om turkarna som ett homogent folk med rötter i Centralasien.

(73 av 520 ord)
  • Författare:
  • Ingvar Svanberg

Militärkupperna

Regeringens växande antidemokratiska tendenser ledde till att militären under ledning av Kemal Gürsel i maj 1960 störtade Menderes, som 1961 avrättades tillsammans med sin utrikes- och finansminister. Syftet med kuppen ansågs vara att befrämja en fortsatt demokratiutveckling i landet. Under militärjuntans överinseende utarbetades en ny författning, och demokratin återupprättades. Författningen av år 1961

(53 av 372 ord)
  • Författare:
  • Ingvar Svanberg

Turkiet under Özals ledarskap

Hösten 1983 återgick landet till civilt styre. Turgut Özal blev premiärminister efter att hans nybildade parti Moderlandspartiet fått flest röster i ett val som tillät endast tre partier. Moderlandspartiet ses som det första

(33 av 230 ord)

Ekonomisk kris och politisk oro under 1990-talet

En i viss mån islamiskt orienterad politik fortsatte efter Özals död 1993. Premiärministern Tansu Çiller medverkade till detta.

(18 av 126 ord)

Turkiet under Rättvise- och utvecklingspartiet (AKP)

I valet 2002 segrade det nybildade Rättvise- och utvecklingspartiet (AKP), under ledning av Istanbuls förre borgmästare Recep Tayyip Erdoğan. Partiet var liberalare och mer västvänligt än tidigare liknande partier, men vilade ändå på en utpräglad islamiskt värdekonservativ grund. Erdoğan själv tilläts först inte tillträda premiärministerämbetet, på grund av att han 1996 dömts för religiös uppvigling sedan han citerat några strofer ur en gammal dikt, och därför utsågs Abdullah Gül till premiärminister. På grund av sin dominans i parlamentet kunde AKP

(80 av 734 ord)

EU-anpassning och liberalisering

1987 ansökte Turkiet om medlemskap i dåvarande EG. Det första steget mot medlemskap var att realisera den tullunion som redan omnämns i associeringsavtalet från 1963 mellan

(26 av 180 ord)

Turkiets kurdpolitik under AKP

Sedan ledaren för det kurdiska arbetarpartiet PKK, Abdullah Öcalan, infångades i Kenya 1999 och dömdes till ett långvarigt fängelsestraff i Turkiet har PKK omorganiserats. I augusti 2002 beslutade

(28 av 198 ord)

Turkiet och Syrienkonflikten

Grunden för Turkiets utrikespolitik sedan 2002 har lagts av Ahmet Davutoğlu, som fram till 2009 var premiärministerns rådgivare och därefter utrikesminister fram till att han utsågs till premiärminister i augusti 2014. Enligt Davutoğlu skulle Turkiet sträva efter en

(38 av 270 ord)
  • Författare:
  • Martin Westholm
  • Frans af Schmidt
  • Ingvar Svanberg
  • Marianne Aringberg-Laanatza

Efter kuppförsöket 2016

I mitten av maj 2016 lämnade premiärministern Ahmet Davutoğlu sin post och efterträddes av Binali Yıldırım med uppgiften att förbättra Turkiets relationer med länder som Ryska federationen och Israel. Den nya ansatsen hejdades temporärt av ett kuppförsöket i Turkiet 15 juli 2016. Gülenrörelsen utpekades som kuppmakare i samverkan med rörelsens stora nätverk.

Representanter från samtliga stora partier ställde sig bakom president Recep Tayyip Erdoğan, AKP och den turkiska samhällsordningen. Efter kuppförsöket har den turkiska regimen arresterat tusentals personer, stängt banker,

(80 av 613 ord)
  • Författare:
  • Marianne Aringberg-Laanatza

Litteraturanvisning

Växt- och djurliv:
P.A.D. Hollom m.fl., Birds of the Middle East and North Africa (1988).
Språk:
I. Svanberg (utgivare), Tradition och nyskapande: Turkiska språket och kulturen (1997).
Litteratur och teater:
A. Paolucci, ”Turkey: From Empire to Nation”, Review of National Literatures 1973;
Zamrazilová-Weltman, ”Turkisk litteratur: En översikt”, Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul, Meddelanden 13, 1988.
Film:
Şavas Arslan, Cinema in Turkey: A New Critical History (2010);
Gonul Donmez-Colin, Turkish Cinema: Identity, Distance and Belonging (2008).
Musik:
D. Lundberg, Persikoträdgårdarnas musik: En studie av modal improvisation i turkisk folk- och populärmusik baserad på improvisationer av Ziya Aytekin (1994);
K. Reinhard & U. Reinhard, Musik der Türkei 1–2 (1984);
K. Signell, Makam: Modal Practice in Turkish Art Music (1977).
Förhistoria:
E. Akurgal, Ancient Civilizations and Ruins of Turkey (7:e upplagan 1990);
J. Mellaart, The Archaeology of Ancient Turkey (1978).
Historia:
J. Goodwin, Horisontens härskare: Det osmanska rikets historia (svensk översättning 2001);
H. Inalcîk, Studies in Ottoman Social and Economic History (1985);
Paul T. Levin, Turkey and the European Union (2011);
Bill Park, Modern Turkey: People, State and Foreign Policy in a Globalized World (2012);
Ingvar Svanberg (utgivare), Turkiet: Bro eller barriär mellan Europa och Asien (1997);
E.J. Zürcher, Turkey: A Modern History (3:e upplagan 2004).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Turkiet. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/turkiet