Med hjälp av astronomiska observationer, kännedom om de grundläggande naturlagarna samt några övriga grundläggande antaganden, kan dagens kosmologer ge ett scenario för hur universum utvecklats, se bild nedan.

De grundläggande antagandena är bland annat att universum i stort vid en given tidpunkt ser likadant ut var man än befinner sig (den kosmologiska principen) samt att det är homogent sett över tillräckligt stora volymer. Hit hör också att de fysikaliska lagarna, som de har upptäckts genom experiment

(76 av 539 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Plancktiden

Tiden närmast efter den stora smällen, från cirka 10–43 till kanske 10–40 sekunder – en oerhört kort tidrymd – kallas

(20 av 153 ord)

Inflationsepoken

Någon gång när universum funnits till i ungefär 10–35 till 10–32 sekunder – tidsangivelsen är ganska osäker – inträffar en dramatisk period i dess historia: universum genomgår under denna mycket korta tid en extremt kraftig utvidgning, en uppblåsning eller inflation. Hela det i dag synliga universum, all den materia som vi i dag ser innanför den kosmiska horisonten, var före denna utvidgningsfas sammanpackad inom ett litet ”frö”

(67 av 492 ord)

Kvark–gluon-epoken

Kvark–gluon-epoken sträcker sig från det att inflationsfasen är över till dess temperaturen har sjunkit så pass att kärnpartiklar kan bildas. Universum är under denna tid ett plasma av alla de partiklar som kan skapas genom parbildning, det vill säga genom omvandling av energi till partikel–antipartikel-par. Eftersom närmare kunskap

(48 av 341 ord)

Kärnsyntesepoken

När universum svalnat till ungefär 1010 K är medelenergin per partikel kring 1 MeV och det blir möjligt för kärnpartiklarna att slå sig samman och permanent bilda mer sammansatta atomkärnor. Tidigare har detta inte varit möjligt eftersom en sådan sammansatt kärna nästan omedelbart skulle slås sönder i kollisioner med andra kärnpartiklar eller av de allt ymnigare förekommande fotonerna eller neutrinerna. Men från och

(63 av 446 ord)

Rekombinationsepoken

När universum nått en ålder av ungefär 370 000 år har temperaturen sjunkit till ungefär 3 000 K svarande mot en medelenergi per partikel, speciellt per foton, om cirka 0,1 eV. Inte förrän då

(34 av 216 ord)

Den mörka epoken

Sedan väl materian omvandlats från ett plasma till en normal gas av neutrala atomer kan alltså stjärn- och galaxbildningen börja på allvar. Men innan lysande stjärnor hunnits bildats finns det inga föremål som sänder ut vanligt ljus: universum är helt mörkt. Denna period sträcker sig över ungefär

(47 av 333 ord)

Stjärn- och galaxbildningsepoken

Denna period sträcker sig från ungefär 900 miljoner år fram till i dag. De mest avlägsna koncentrerade strukturer, som hittills kunnat iakttas, skickade ut sitt ljus i början av denna epok. Det är alltså under denna period som alla de stjärnor och galaxer som finns i dag har bildats. De kan också betraktas som kosmiska fossil om än från ett mer utvecklat universum än ursprungligt helium och den kosmiska bakgrundsstrålningen.

Uppkomsten av galaxhopar och galaxer är en komplicerad process. Drivkraften

(80 av 777 ord)

Medverkande

  • Bengt E Y Svensson
  • Bengt Gustafsson
  • Johan Warell
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Universums historia. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/universum/universums-historia