Med hällristningar och synnerligen välgjorda grottmålningar gjorde zoologin sitt intåg i

(11 av 23 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Antiken, medeltiden och renässansen

Den grekiska naturfilosofin blomstrade från ca 400-talet f.Kr. Den mest betydelsefulla av de tidiga grekiska naturfilosoferna var Aristoteles. Han bearbetade Platons idélära och antog rörelsen som alltings upphov. Viktigast var dock hans teori om en utveckling från lägre kategorier till högre. Han ansåg att djuren karakteriseras av levnadssätt, ”handlingar”, ”vanor”

(50 av 357 ord)

Den moderna naturuppfattningens genombrott

kom under 1600- och 1700-talen. Då uppträdde en rad framstående anatomer med engelsmannen William Harvey i spetsen. Han beskrev blodomloppet i ett 72-sidigt häfte: ”Exercitatio anatomica de motu cordis et sanguinis in animalibus” (1628). Detta arbete utgör en milstolpe i zoologins historia.

En märkesman med likartad specialitet var dansken Thomas Bartholin d.ä., vars viktigaste upptäckt var lymfkärlssystemet, vilket publicerades i ”Vasa lymphatica” 1653. Vid samma tid uppträdde i Sverige en ung forskare, Olof Rudbeck (sedermera d.ä.). Hans forskningsfält omfattade även

(80 av 645 ord)

Den tidigare delen av 1800-talet

Med förbigående av många bemärkta zoologer under sent 1700-tal och tidigt 1800-tal är det nu tid att övergå till den moderna zoologins historia. Utmärkande för denna är den alltmer fortskridande metodikutvecklingen och den experimentella zoologins framväxt; naturvetenskapen blev mer och mer empirisk.

En banbrytare inom olika discipliner var fransmannen Jean-Baptiste de Lamarck. Han var självlärd och ägnade sig åt systematiska studier men framför allt åt utvecklingshistoria; hans insatser här kom att beaktas först efter den moderna

(76 av 536 ord)

Det sena 1800-talet

Zoologin under senare delen av 1800-talet präglades i hög grad av den nya syn på organismvärlden som Darwins utvecklingslära gett upphov till. Den målmedvetna utforskningen av djurvärldens formrikedom bedrevs nu med ökad intensitet i fråga om både beskrivningen av arter och utforskandet av deras byggnad.

(45 av 315 ord)

Medverkande

  • Bengt-Olof Landin
  • Patrick Meurling
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Historia. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/zoologi/historia