binda

binda

1bin`da verb band bundit bunden bundna, pres. binder
ORDLED: bind-er
SUBST.: bindande, bindning


1 fästa genom att linda runt och knyta rep el. likn. runt ngt el. ngn, vanl. för att förena ngt med underlaget etc. el. för att hålla det samman i en enhet: bakbinda; fastbinda; ~ ett

(48 av 355 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Testa NE.se gratis eller Logga in

Information om artikeln

Källangivelse
Nationalencyklopedin, binda. http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/binda-(1)